Under min uppväxt på östra Öland besökte vi majbålet vid Bettorpsbacken varje år. Efter brasan fortsatte firandet i bygdegården. Sedan jag började föra dagbok skrev jag först om amatörteater ett par år och sedan om dans ett par. Oklart om dansen ersatte teatern, eller man hade både ock. Fika och lotterier var det i alla fall. När jag var femton (se bild) började jag åka till Lundegård på dans Valborgsmässoafton. Det var danskvällar där hela somrarna, och jag tror säsongspremiären var just vid Valborg. Den kvällen spelade Tonix orkester varje år. Fem år i rad firade jag vårens ankomst där under mina tonår. 1981 var min bror och jag hos våra föräldrar på Öland. Året därpå firade jag med en väninna. Vad vi gjorde i Rockneby minns jag inte, men därifrån fortsatte vi till festplatsen Masten i Kristianopel. 1983 flyttade min bror och svägerska sista april. Till mig var vi och kollade en etta på Ängö i Kalmar. Det blev tydligen ingenting av med den, för senare samma år flyttade jag till södra Kalmar. 1984 var jag först med bror och svägerska vid brasan i Kalmarsundsparken, och senare på kvällen på dans i Stallet i Vassmolösa med kompisar. I slutet av åttiotalet dansade jag kultis i Blomstermåla folkets hus några Valborgsmässoaftnar. 1990 var pappa och jag hembjudna till ett par i hans bekantskapskrets. Nu är det nog 22 år sedan jag ägnade mig åt något Valborgsfirande över huvud taget. Då lånade jag grannens bil och var på Sandra i Kalmar och dansade. När jag kom hem därifrån satt jag hos grannen och drack öl halva natten. Han flyttade till Blekinge för många år sedan, när han fick jobb där. Jag har inte ens varit nere vid Linnéasjön och tittat på majbålet i modern tid.
söndag 30 april 2017
lördag 29 april 2017
Lördag.
Jag var så
imponerad av hur snabbt dom fixade i ordning efter olyckan med dumpersen
här utanför. Dom gjorde klart för asfaltering, men sedan hände det inte
så mycket mer. Någon ny asfalt har inte kommit på... trodde jag. När
jag kikade ut ikväll såg jag att allt är lagat och nyasfalterat. Dom lär
knappast ha gjort det en lördag, så nu undrar jag hur länge jag har
missat det. Framför allt är jag förundrad över hur dom har lyckats
asfaltera utanför mitt sovrumsfönster utan att väcka mig. Ibland vaknar
jag för minsta lilla, men andra gånger kan jag tydligen sova över vad
som helst.
Ikväll är det cruising i Nybro, så det mullrar lite utanför mitt fönster emellanåt. Jag vill inte ens ge mig ut och titta, när det bara är några få plusgrader, men jag såg någon som körde nercabbat. Raggare är uppenbarligen inte speciellt frusna av sig. Passagerarna höll säkert värmen med alkohol, men jag utgår från att den som körde var nykter.
När jag skulle vika gårdagens tvätt saknades det ett par joggingbyxor. Jag tänkte att dom måste ha blivit kvar i tvättkorgen, men så kollade jag i tvättmaskinen. Där låg byxorna tillsammans med två tröjor. Jag minns visserligen att någon berättade hur hon kunde glömma tvätten i maskinen så länge så hon fick skölja om den, men då utgår jag från att det var all tvätt. Hur jag har lyckats glömma en tredjedel, när jag har hängt resten på tork, är ett mysterium. Det är lite jobbigt att vara så förvirrad som jag är.
Ikväll är det cruising i Nybro, så det mullrar lite utanför mitt fönster emellanåt. Jag vill inte ens ge mig ut och titta, när det bara är några få plusgrader, men jag såg någon som körde nercabbat. Raggare är uppenbarligen inte speciellt frusna av sig. Passagerarna höll säkert värmen med alkohol, men jag utgår från att den som körde var nykter.
När jag skulle vika gårdagens tvätt saknades det ett par joggingbyxor. Jag tänkte att dom måste ha blivit kvar i tvättkorgen, men så kollade jag i tvättmaskinen. Där låg byxorna tillsammans med två tröjor. Jag minns visserligen att någon berättade hur hon kunde glömma tvätten i maskinen så länge så hon fick skölja om den, men då utgår jag från att det var all tvätt. Hur jag har lyckats glömma en tredjedel, när jag har hängt resten på tork, är ett mysterium. Det är lite jobbigt att vara så förvirrad som jag är.
fredag 28 april 2017
Paketstrul.
Igår fick jag brev från Schenker med
påminnelse om ett paket, som jag hämtade ut för en vecka sedan. Det stod
bland annat "Vid frågor kontakta oss på telefon:" Ett nummer där under
hade ju inte varit fel (telefonnummer då), men det var helt tomt. Nåja,
jag skulle till Kvantum idag igen, och det var där jag hade hämtat
paketet. Jag tog med mig lappen för att kolla om det var dom eller jag
som hade missat något. Tjejen jag pratade med hade en mamma som jobbade
på Schenker. Hon försökte ringa mamman, men hon var inte på plats så
tidigt på morgonen. Jag överlät påminnelsen till henne, så hon kunde
kolla upp det senare. Hon erbjöd sig att höra av sig till mig, men det
kändes som överkurs. Det enda som kunde hända var att dom skickade
tillbaka paketet, och det kunde dom knappast göra när jag redan hade
hämtat ut det. Jag har alltid signalen på telefonen avstängd när jag
jobbar. Åker jag till affären direkt efter jobbet sätter jag på den,
även om ingen ringer så tidigt på dagen. I morse ringde den i alla fall
när jag var på väg upp i hissen här hemma med allt jag hade handlat. Jag
kollade bara så det inte var någon som fanns inlagd i min telefon.
Andra nummer svarar jag aldrig på. När jag hade plockat in matvarorna i
kylen och tittade närmare på telefonen såg jag att det var från ett
nummer här i Nybro det hade ringt. Då var det praktiskt med Internet i
telefonen, så jag slapp dra igång datorn för att kolla vart det gick.
Det var tjejen på Kvantum som hade ringt, så jag slog henne en signal.
Damen som lämnade ut mitt paket hade glömt att registrera det, men med
hjälp av mitt personnummer kunde hon rätta till det misstaget.
torsdag 27 april 2017
Kvalitet.
När någonting inte riktigt fungerar som det ska, utgår jag genast från att någon i produktionen har slarvat med inställningen av en maskin. Jag antar att det är en miljöskada efter fyrtio år inom industrin. Det kan gälla så vitt skilda saker som att toapapperet inte går av i perforeringen och att dom färdiga ostskivorna inte släpper från varann. Själv minns jag fortfarande ett brev som hade kommit till Nordchoklad för trettio år sedan, när jag jobbade där. Vi körde bland anat tiopack med klubbor. Man stod vid en maskin och stoppade i klubborna. Nu hade någon missat, och mamman som skrev hade fått ett barnkalas förstört, när det fattades en klubba. Senaste missen bland mina inköp var flera långa ben i en laxfilé. Dom brukar definitivt vara benfria. Själv får jag lägga min energi på kvaliteten på trägolv den här torsdagsnatten och ett par torsdagar i maj. Inatt är det mertid som gäller. Samma sak den artonde maj. Vi jobbar egentligen sista torsdagen i månaden, men det blev väl billigare att ha oss där en vecka tidigare, när torsdagen inte var röd. Så slängde man in lite övertid nästa torsdag. Fast Valborgsmässoafton är vi lediga, så jag jobbar ändå bara fyra nätter nästa vecka.
onsdag 26 april 2017
Papphammar.
På min arbetsplats förhandlades det om att
stänga produktionen på ett par olika klämdagar, så vi kunde ta ledigt
då. När så min närmaste chef informerade om att vi på natten skulle få
jobba in en av dom, blev jag lite frustrerad. Igår kväll blev vi
inbjudna till information om hela upplägget innan jobbet. Vi ligger i
vanlig ordning efter i produktionen, så för att undvika lite av all
övertid som körs ville man köra produktionen på dom här klämdagarna
istället. Det jag inte fattar är varför man i så fall förhandlade fram
upplägget med stängningen över huvud taget. Med tanke på alla artiklar
och notiser i media om alla nya beställningar man tar på sig, kan det
knappast ha kommit som en nyhet för ledningen att vi inte hinner
leverera det vi har lovat. Personligen kände jag mitt nära släktskap
till Gunnar Papphammar tydligare än vanligt på vägen till mötet. Jag
skulle stämpla in övertid, och på skärmen till stämpelklockan ser jag
inte så mycket utan glasögon. I vanliga fall ligger dom i ryggsäcken på
vägen till jobbet, men nu hade jag dom på mig under promenaden dit
också. Antagligen just därför började det stänka när jag kom halvvägs,
och jag kände att jag inte skulle se mycket genom dom när jag kom fram
till jobbet. När regnet tog i hårdare blev det läge för paraply. Jag har
alltid ett hopfällbart dylikt med mig, men att få upp det ur
ryggsäcken och ur fodralet medan det blåste och regnade småspik från
sidan var inte det lättaste. Dessutom fastnade min stickade vante i
själva mekanismen, när jag fällde upp det. När jag fick välja mellan att
gå med handen över huvudet, att förfrysa den eller att slita sönder
vanten, kände jag definitivt för att lägga till Papphammar som
extranamn.
tisdag 25 april 2017
Min husläkare.
Vid min årliga läkarkontroll för två år
sedan glömde min husläkare att förnya mitt recept på blodtrycksmedicin.
Det var typ huvudärendet, och jag tyckte att han borde ha nämnt det om
det var okej att jag slutade med den. Det blev en massa strul hit och
dit, eftersom jag blev debiterad för att jag ringde och fick ett recept,
när jag bara ville rätta till deras fel. Det tog ända till nästa års
läkarbesök innan vi fick riktig ordning på det. I förra veckan slog det
mig efter läkarbesöket, när jag satt i provtagningen, att jag kunde ha
lyckats prata bort honom igen. Sköterskan kollade, och receptet var inte
förnyat, så hon skulle påminna doktorn om det. Summan av kardemumman
blev att jag nu har två likadana recept. Nåja, bättre dubbelt upp än
inte alls. Jag kollade upp det efter att ha fått brev från läkaren idag
om mina förhöjda kolesterolvärden. Där stod det bland annat att det inte
var aktuellt med blodtryckssänkande medicinering, eftersom jag har låg
poäng på andra riskfaktorer. Man får väl tro att han menade
kolesterolsänkande, men förvirrad blev jag. Om dom medicinerna läste jag
nu att det nog kan vara lite överkurs att ta dom. Det var inte bevisat
att man levde längre, och för kvinnor verkade dom inte hjälpa alls.
Däremot kunde man få cancer och en massa annan skit av dom. Hade jag
haft Internet för tjugofem år sedan är jag inte hundra på att jag hade
börjat använda blodtryckssänkande medicin heller. I efterhand har jag
nämligen läst att det beror på patientens inställning om man ska
medicinera mot högt blodtryck eller inte.
måndag 24 april 2017
Arbetskamrater.
Jag har alltid tyckt att det är lite tragiskt med människor som pratar om att dom går på gym, men tar hissen upp till omklädningsrummet när dom kommer till jobbet. En kille jag sa det till tyckte ungefär detsamma om oss som måste ta trapporna, eftersom vi inte tränar. Det finns uppenbarligen minst två sätt att se på det mesta här i livet.
När mina kollegor från Kalmar pratade om 7-Eleven slog det mig att jag av någon outgrundlig anledning visste var det låg. Oklart varför, för jag tror bara det var en vanlig mack så länge jag bodde i Kalmar. I Nybro har vi Kvantum, som är öppet 7-22 varje dag, och jag tänkte att det var nästan lika länge. Sedan gick jag in på 7-Elevens sida i Kalmar, och insåg att dom har öppet dygnet runt. Fast namnet kommer sig av att butikerna ursprungligen var öppna från sju på morgonen till elva på kvällen, har jag googlat mig fram till.
När mina kollegor från Kalmar pratade om 7-Eleven slog det mig att jag av någon outgrundlig anledning visste var det låg. Oklart varför, för jag tror bara det var en vanlig mack så länge jag bodde i Kalmar. I Nybro har vi Kvantum, som är öppet 7-22 varje dag, och jag tänkte att det var nästan lika länge. Sedan gick jag in på 7-Elevens sida i Kalmar, och insåg att dom har öppet dygnet runt. Fast namnet kommer sig av att butikerna ursprungligen var öppna från sju på morgonen till elva på kvällen, har jag googlat mig fram till.
söndag 23 april 2017
Tjugotredje april.
Flickan på kortet kom till min klass i mellanstadiet, när hennes pappa började som lärare i vår skola. Hon fyller år idag, så för 46 år sedan var jag hemma hos henne på födelsedagskalas. Vi grillade bland annat korv över öppen eld. Det är något jag inte kan minnas att jag har varit med om vare sig förr eller senare. Ett annat år kom jag inte ihåg att jag var ditbjuden förrän kalaset hade börjat. Istället fick jag komma själv en annan dag. Då bjöds det bland annat mackor med korv och tomat. Det är enda gången i hela mitt liv som jag har ätit tomat. Jag tycker inte att det är någon ätlig växt, men hemma hos magistern kändes det som om det var lugnast att tugga och svälja. Fotot är taget på en skolresa när vi gick i fyran. Vår lärarinna bodde i lärarbostaden på östra Öland när hon jobbade, men sitt egentliga hem hade hon med sin man i Mönsterås. Vi gjorde en skolresa dit, och besökte både deras villa och deras stuga på Oknö.
Den tjugotredje april 1975 åkte min pappa till Stockholm. Jag har en svag aning om att det kan ha haft att göra med att han var sekreterare i Ölands fiskareförbund, men jag kan ha fel. 1981 var en väninna hemma hos mig innan jobbet på kvällen. Den anteckningen triggar igång ett minne av att hon satt i taxiväxel. Det hade jag helt glömt annars. Två år senare hämtade jag svägerskan i Glömminge. Det skulle förvåna mig om det hade med någonting annat än fotboll att göra. För tolv år sedan var det cruising här i Nybro detta datum. Jag läste insändare från folk som tyckte att det var för jäkligt att dom öppnade Storgatan för trafik den dagen. Nu kör bilarna där hela året, och jag såg en uppgift om att inte en enda av dom lyckas hålla gångfart, fast det är vad som gäller.
Den tjugotredje april 1975 åkte min pappa till Stockholm. Jag har en svag aning om att det kan ha haft att göra med att han var sekreterare i Ölands fiskareförbund, men jag kan ha fel. 1981 var en väninna hemma hos mig innan jobbet på kvällen. Den anteckningen triggar igång ett minne av att hon satt i taxiväxel. Det hade jag helt glömt annars. Två år senare hämtade jag svägerskan i Glömminge. Det skulle förvåna mig om det hade med någonting annat än fotboll att göra. För tolv år sedan var det cruising här i Nybro detta datum. Jag läste insändare från folk som tyckte att det var för jäkligt att dom öppnade Storgatan för trafik den dagen. Nu kör bilarna där hela året, och jag såg en uppgift om att inte en enda av dom lyckas hålla gångfart, fast det är vad som gäller.
lördag 22 april 2017
Förrådet.
Dom stora städprojekten får vänta till sommarsemestern, men en lightvariant har jag kört nu under påsklovet. Jag rensade lite på ett par av dom ställen där det störde mig mest att saker och ting egentligen inte fick plats. Däremot bar jag bara upp det som "blev över" till vindsförrådet. Där är för kallt att göra någon större insats ännu. Till sommaren brukar det å andra sidan vara för varmt där uppe under taket. För mörkt är det alltid, eftersom lamporna på vinden knappast lyser in i mitt förråd över huvud taget. Ibland får jag nästan göra som verkstadskillarna på jobbet. Dom har stundtals ficklampan i munnen, när dom behöver ha båda händerna fria. I en lägenhet jag hade i Kalmar fanns förrådet inne i lägenheten. Det var riktigt praktiskt. Det man skulle behöva ha i förrådet är så mycket hyllor att man såg och kunde hitta allting. Jag har kört en mängd olika upprensningsprojekt, där jag har skrivit på olika lådor vad dom innehåller. Det händer säkert oftare nu än innan att jag hittar vad jag söker där uppe, men mycket minns jag inte ens att jag har mellan rensningarna. Det vettigaste vore väl att slänga istället för att magasinera, men det har jag sällan hjärta till. Jag har för övrigt äntligen lärt mig att alltid ha telefonen med mig. Igår ringde den, när jag precis hade kommit upp på vinden med famnen full av prylar. Jag lyckades inte ens bestämma mig för hur jag skulle hantera situationen, mycket mindre svara. Med facit i hand var det bra, för numret gick till ännu ett av alla dessa callcenter.
fredag 21 april 2017
Dagens cykeltur.
Innan jag flyttade till Nybro hade jag
alltid bott ute vid kusten. När jag flyttade hit fick jag veta att det
inte blåser lika mycket inåt landet. Så lurad har jag nog aldrig blivit
vare sig förr eller senare. Här blåser det för jämnan, något som är
svårt att missa när man har cykel som enda fordon. Just idag blåser det
extra hårt. Jag cyklade från rondellen till Kvantum i motvind, och det
var ett rejält träningspass. Sista biten klev jag av och promenerade,
eftersom det gick fortare än att cykla. Jag fick trösta mig med att det
gick desto lättare hem igen. Det blåser nästan alltid åt samma håll, så
jag är glad att jag bor så jag får medvind hem. Nu är det bara när
himlen öppnar sig medan jag är på Kvantum som jag överväger att bosätta
mig där. Jag har tyckt lite synd om dom som kommer nya till min
avdelning på jobbet, men idag konstaterade jag att det finns dom som har
det värre. Är man ny i charken på Kvantum, så är det precis lika
stressigt. Där har man dessutom kunder som följer varje rörelse man gör,
och undrar varför man aldrig blir klar. Betalterminalen vid
självscanningen är en underbar uppfinning. Idag tipsade den mig om att
jag hade en bonuscheck. Att jag inte kom ihåg att jag hade sett något om
den, fick sin förklaring när jag kom hem. Den hade kommit med posten
medan jag var iväg. Meddelandet via mail kom inte förrän halv fem
ikväll.
torsdag 20 april 2017
Dagens (årets) klädinköp.
Idag var det dags för årets
kontrollbesiktning. Inte av bilen jag inte har, utan av min gamla kropp.
Efter läkarbesöket hade jag några ärenden att uträtta på stan, men
speciellt dyrt skulle det inte bli. Att gå in i Butik Julia och prova
kläder kände jag att jag inte skulle orka, men det blev så i alla fall.
Det visade sig vara en lyckträff när det gällde att hitta kläder jag
gillade, men motsvarande katastrof för min ekonomi. Jag brukar mest
hitta lite finare blusar och tunikor, så långärmade lite tjockare toppar
hade jag varit på jakt efter i flera år. Samma sak med kortärmade mer
vardagsbetonade. Det brukar om inte annat vara snudd på omöjligt att
hitta med lagom lång ärm för att den inte ska sluta på halva
tatueringarna på överarmarna. Det tycker jag ser så fånigt ut. Höga jeans
är dom enda jag trivs i, och det kan vara snudd på omöjligt att få tag i
när modet säger låga, så det var lika bra att passa på där också. Till
och med en klänning köpte jag. Det har jag inte använt på bra många år,
men nu äger jag i alla fall en, om det skulle bli tillfälle. Medan jag
shoppade fick jag mess om ett paket som väntade på posten, så på
hemvägen var cykeln vällastad. Jag hade inga spännband med mig, och
paketet var stort. Som tur var gick det att ställa på högkant så jag
fick fast det med pakethållaren.
onsdag 19 april 2017
Olycka.
Medan jag låg och mornade mig i morse small det till utanför
sovrumsfönstret. Jag trodde det var någon av vaktmästarna som hade kört
över en brädlapp eller så med sin lilla vagn, så jag tittade ut mest för
att se vad dom tänkte göra. Aningen chockartat va det därför att det
låg en dumper, som hade rivit med sig halva staketet, på sidan här
utanför. Vad jag aldrig förstod var att den hade krossat elskåpet också.
Han hade nämligen prickat in exakt den dag då Nybro energi hade
meddelat att dom skulle bryta strömmen mellan 9:45 och 12:00 för ett
mätarbyte. Jag var mest sur för att dom inte hade hållit tiden, och
satte inte alls strömavbrottet i samband med olyckan. Fördelen med att
det hände ute på Vägverkets område, är att det har gått undan som
sjutton idag. Det är inte som när det grävs inne i tätorten, och man får
cykla puckelpist i flera månader efteråt. Här har det grävts, städats
och donats, och nu är det till och med förberett för att laga trottoaren
ordentligt. Ett nytt elskåp var det första som kom upp. Det främsta
användningsområdet för det skåpet är att sätta foten på det när man ska
över staketet. Jag slutade använda det för tjugo år sedan eller så,
eftersom jag inte kan lyfta benet så högt längre, men jag antar att det
fyller någon mer funktion. Det blev en lång förmiddag, när det i stort
sett enda som fungerade var telefonen. Batteriet på den klarar sig inte
heller i många timmar, om jag använder den att spela på.
tisdag 18 april 2017
Tandborstar.
Jag använder både eltandborste och en vanlig. När det kändes som hög tid
att byta ut den vanliga, hittade jag inga fler i mina skåp. Antingen
har jag tagit den sista, och glömt att köpa nya. Jag har alltid en i
reserv av allting, så när det händer blir det akut. Det som känns
troligare är att jag har hittat något praktiskt ställe att lägga dom nya
tandborstarna på, eftersom dom var i vägen där dom låg. Alla vet ju hur
det är med bra ställen. Man har en tendens att aldrig hitta dom igen.
Mina tandborstar har i alla fall inte synts till, och det var ingen
större investering att köpa nya. Eller en ny då. Jag har fått för mig
att tandborstar alltid säljs i flerpack, men på Kvantum var det bara en
eller högst två i varje förpackning. Fast om det lilla
tandborstätartrollet ändå käkar upp dom jag tar hem extra, kan det väl
vara lika bra att bara köpa en i taget. Huvudanledningen till besöket på
Kvantum idag var annars att det är tisdag. Då har Arontorps kroppkakor
försäljning där. Aprilvädret gör verkligen skäl för namnet. När jag
tänkte ge mig iväg bestämde jag mig snabbt för att vänta en stund, när
jag tittade ut genom fönstret. Där stod snön som en vägg. Medan jag
sedan var iväg tittade till och med solen fram, men sedan jag kom hem
har det snöat på tvären en gång till.
måndag 17 april 2017
Möblering.
Jag var
väldigt nöjd när jag för drygt ett år sedan flyttade in skrivbordet
längre in i sovrummet. Vid fönstret drog det från ventilen och ljuset
störde, men jag var säker på att jag hade kollat att det inte gick att
ha det någon annanstans. Så hittade jag kortet nedan, och insåg att jag
hade skrivbordet där det står nu redan när jag flyttade hit. Hur jag
dessutom fick plats med en bokhylla som delade av rummet är ett
mysterium, även om skrivbordet jag hade då var mindre. Jag har det för
övrigt kvar uppe på vinden. Avlastningsyta och lådor är ju aldrig fel i
ett förråd. Om någon undrar över utseendet på min mun, så hänger det
ihop med ett herpesutbrott. Dom blir, ta i trä, lindrigare ju äldre jag
blir. Numera får jag sällan munsår över huvud taget. Övriga detaljer att
notera och förundras över på bilden är den lilla anslagstavlan. Den jag
har vid skrivbordet nu är i storlek med en dörr. Och så den elektriska
skrivmaskinen, som står i bokhyllan. Om jag använde laptop, kunde jag
förstås ställa undan den lika enkelt, men numera nyttjar jag datorn till
betydligt fler projekt än jag hade skrivmaskinen till. Det är troligen
därför jag inte ens minns hur jag klarade mig med en stol med lågt
ryggstöd.
söndag 16 april 2017
Ansiktskräm.
Jag använder en svindyr ansiktskräm bara för att den är så skön. Det känns som en smekning att smörja in sig med den. Som med nästan allting annat köper jag den på nätet numera. Sist det var dags fanns den inte där jag brukar köpa den. Däremot hade jag sån tur så det var fyrtio procents rabatt på den där jag hittade den. På det hela taget fick jag två burkar för samma summa som jag brukar betala för en, så jag tog två. Fast när jag fick hem dom hade jag fått en annan produkt. Det brukar ju sägas att om någonting verkar vara för bra för att vara sant så är det oftast inte det. På deras hemsida kunde man bara se vad dom hade skickat, inte vad jag hade beställt från början. Det kunde ju faktiskt vara jag som hade gjort en miss, så jag bet i det sura äpplet och beställde igen. Den här gången var priset betydligt högre. Jag köpte ändå två burkar, eftersom jag kom upp i en summa där dom skickade det fraktfritt då. Inte förrän jag kom så långt slog det mig att jag alltid sparar alla mail jag får tills jag har varan i min hand. Sedan kastar jag dom, men som tur var hade jag inte hunnit tömma papperskorgen. I mailen från det här företaget fanns det till och med en bild på den varan jag hade köpt. Dom tog lite tid på sig, men när jag hade bestämt mig för att kolla upp var man anmäler dom som luras på Internet kom det mail om att dom hade gottgjort mig mer än väl. Dom hade skickat dom utlovade burkarna utan kostnad och utan att jag ens behövde returnera det jag hade fått istället. Nu har jag ansiktskräm så jag klarar mig ett bra tag, men många pengar tjänade jag på den dealen.
lördag 15 april 2017
Femtonde april.
Den femtonde april 1975 var min mamma sjuk och hemma från jobbet. Det hände ytterst sällan, så jag kan förstå varför jag nämnde det i min dagbok. Däremot undrar jag lite över anteckningen om Cornflakes till frukost. Som jag minns det var det den stående frukosten under hela min uppväxt. På helgerna lagades det omelett med svampstuvning ibland, men jag kan aldrig minnas att jag, som inte gillar svamp, åt det. Lika oklart är det varför vi fick ledigt från biologilektionen, när vi väl kom till skolan. Vi hade hur som helst skrivning i kemi. Jag tror snarare man kallar det skriftligt prov eller så numera, men i min ungdom hette det skrivning.
Dom gånger det har varit påsk den femtonde april har det hänt att jag har varit ute och roat mig. När jag var femton (se bild) var jag och pojkvännen nere i Torngård på Öland på fest. Det var uppenbarligen en större tillställning, för det lokala bandet Willys spelade. Jag hittade bandets sångare Birger "Biggan" Olsson på Youtube, och så sent som för fem år sedan höll hans röst fortfarande. När jag var arton var jag sambo med nämnde pojkvän. Den femtonde var påskdagen, och vi var på äggsexa i bygdegården i Gårdby med ett gäng kompisar. På den tiden var det ett återkommande evenemang, men om dom håller på än idag vet jag inte. Sista gången jag var ute och dansade vid påsk var nog för 22 år sedan. Då var det påskafton den femtonde april. Jag och en tjej till var hemma hos goda vänner, och fortsatte därifrån till Kristallen, där det var dans.
Dom gånger det har varit påsk den femtonde april har det hänt att jag har varit ute och roat mig. När jag var femton (se bild) var jag och pojkvännen nere i Torngård på Öland på fest. Det var uppenbarligen en större tillställning, för det lokala bandet Willys spelade. Jag hittade bandets sångare Birger "Biggan" Olsson på Youtube, och så sent som för fem år sedan höll hans röst fortfarande. När jag var arton var jag sambo med nämnde pojkvän. Den femtonde var påskdagen, och vi var på äggsexa i bygdegården i Gårdby med ett gäng kompisar. På den tiden var det ett återkommande evenemang, men om dom håller på än idag vet jag inte. Sista gången jag var ute och dansade vid påsk var nog för 22 år sedan. Då var det påskafton den femtonde april. Jag och en tjej till var hemma hos goda vänner, och fortsatte därifrån till Kristallen, där det var dans.
fredag 14 april 2017
Dagens cykeltur.
Vädret har anpassat sig väl efter mina
förehavanden dom senaste dygnen. Det regnade hela onsdagsnatten när jag
jobbade, och höll fortfarande på när jag traskade hem igår morse. På
eftermiddagen, när jag cyklade till Kvantum, var det uppehåll, men på
kvällen började det regna igen. Inatt var det till och med snöblandat.
När det var dags för mig att ge mig ut och cykla idag var det uppehåll.
Till slut tittade till och med solen fram. Det blev en tur till
Dollarstore. Så passade jag på att titta in på Jysk, som ligger precis
intill. Dit flyttade dom för ett helt år sedan, men det var första
gången jag var där. Jag har läst någonstans att Madesjö inte tillhörde
Nybro från början, och i min värld gör det fortfarande inte det.
Eftersom jag inte har bil beger jag mig ytterst sällan så långt
hemifrån. Så hittar jag inte i Madesjö heller. Cyklar jag Villagatan ut
så kommer jag rakt på Dollarstore. Försöker jag ta någon annan väg
kommer jag vilse. Jag tror dom glömde installera lokalsinne på mig.
Eftersom hälften av mina arbetskamrater bor där, känns det fånigt att
irra omkring utanför deras köksfönster. Jag är uppenbarligen inte lika
bra på att göra av med pengar IRL som på nätet. Det enda jag handlade
idag var en kebabrulle med floder av vitlökssås. I gengäld satte jag mig
vid datorn när jag kom hem, och beställde en livstidsförbrukning av
dvd-fodral. Det verkar inte som om jag kommer att få tag på några i
Nybro.
torsdag 13 april 2017
Påsklov.
Nu är jag ledig dom närmaste tio nätterna.
Man skulle kunna hävda att det beror på att det är så svårt att få
ledigt på mitt jobb. Tanken var nämligen att ta fritt en söndagsnatt i
början av året, men det gick inte. Det är fler än jag som tycker att dom
är på tok för långa, och fler än två kan inte få ledigt samtidigt. I
samma veva hade jag pratat med en mamma, som var ledsen för att hon inte
kunde få fritt när hennes son hade påsklov. När jag nämnde för min
gruppsamordnare att det redan då var fullt till påsk, svarade hon att
det inte var det på nattskiftet. Då föddes tanken att ha en hel vecka
att se fram emot i april, istället för att tjata mig till en ledig
söndag i taget. Mina att göra-listor har blivit långa, så det är bara
att hoppas att jag får något vettigt gjort också. Jag har en tendens att
varva ner och unna mig att bara vara, när jag är ledig, och då går
tiden utan att det händer något alls. Kvantum är snudd på den enda butik
jag har besökt i år, så listan på sånt jag behöver handla som inte
finns där tänkte jag också försöka beta av. Så har jag bokat tid både
hos frissan och doktorn under veckan. Det var tal om kalas i påsk, men
det har jag inte hört något mer om. Jag vågar ändå inte lita på att det
inte blir något, eftersom jag inte har hört det heller, så jag
veckohandlade i eftermiddag för säkerhets skull. Så finns här mjölk i
alla fall.
onsdag 12 april 2017
Noppe.
En av dom aktiviteter som har fått stryka
på foten, när tiden verkar gå fortare ju äldre man blir, är dom
webbsidor jag besöker dagligen. Numera går jag oftast direkt till
Facebook, men tidigare brukade jag bland annat skumma Expressens
nyhetsflöde. Det mesta dyker upp i en eller annan form i mitt
Facebookflöde eller i någon notis i min morgontidning. Att Carl Adam
"Noppe" Lewenhaupt var död hade jag däremot missat helt, så jag blev
lite chockad när min skvallertidning hade ett stort reportage från
begravningen. Att tidningen inte nämnde dödsfallet i februari kanske
hänger ihop med att han verkar ha tagit livet av sig. Jag sökte upp
Flashback forum, som är min favoritsida för inofficiell information. Där
skulle jag lätt kunna tillbringa all min fritid, för där finns massor
av spännande skvaller att läsa. Jag brukar hävda att jag sköter den
sociala biten på Facebook, och många andra verkar göra det på Flashback.
Där trodde sig någon veta det jag själv hade tänkt, nämligen att Noppe
hade blivit diagnostiserad med alzheimer, och bestämt sig för att göra
slut på alltihop innan det gick för långt. En konspirationsteori
framfördes förstås också. Att han i själva verket hade blivit mördad,
men att man ville mörka det. Så fanns det någon som hade åsikter om
musikvalet vid begravningen och kransen på bilden nedan. Att "The final
countdown" spelades ska tydligen ha varit Noppes eget val, och man kan
väl inte säga annat än att kransen var personlig. Under diskussionen på
Flashback fick en person frågan hur han ville ha sin egen begravning.
Jag tyckte han sammanfattade min egen åsikt ganska väl med orden: "Elda
upp mig och släng askan i sjön utan ceremonier, det är bra så."
tisdag 11 april 2017
Att sova.
Att sova på dagarna, när alla andra är i
farten, kan ha sina sidor. Idag vaknade jag första gången av att
vaktmästaren körde runt här utanför med åkgräsklippare. Så mycket har
inte gräset hunnit växa i kylan, så det såg mest ut som om han sprätte
runt tallkottarna med maskinen. Fast i sovrummet har jag ventilen öppen
när jag sover, så där var doften av nyklippt gräs tydlig. Nästa väckning
var av hostattacken från helvetet. Då är jag ändå glad så länge hostan
väcker mig. Fortsätter jag hosta i sömnen känns det som om jag skulle
kvävas. Det är oklart om det är pollen, trädamm, kvalster eller något
annat jag inte tål. Jag läste om någon som var allergisk mot sig själv.
Då blir det förstås riktigt knivigt att undvika det man är överkänslig
mot. Till sist ringde brevbäraren på dörren med ett stort brev. Jag
tittar avundsjukt på dom portar med postfack jag passerar när jag går
till jobbet. Jag vet inte hur stora brev dom rymmer, men jag misstänker
att man skulle slippa många påringningar och hämtningar på postkontoret,
om man hade ett sånt. Det jag somnar om snabbast efter är klockradions
meddelande om att det är dags att stiga upp. När jag googlade på
Sleeping beauty efter en bild till det här inlägget, slog det mig att
varianten att bli väckt med en kyss var trevlig, men det har inte hänt
på trettio år eller så. Jag kan sova hur länge som helst, fast radion
står och skräller intill mitt öra. Det här med att jobba är verkligen
inte min grej. Jag blir så trött. Min kropp är byggd för nöjen, inte för
slit.
måndag 10 april 2017
Mina fingrar.
Mina naglar
vill inte riktigt vara med. Eller fingertopparna över huvud taget
förresten. Jag vet faktiskt inte om det är naglarna som skär sönder
fingertopparna. När det väl bildas en spricka gör det i alla händelser
väldigt ont om nageln kommer emot den. Det blir ett himla filande för
att få bort hörnorna. Naglarna i sig har också en tendens att spricka.
Folk brukar hävda att man ska klippa så långt ner som sprickan går, men
det fungerar knappast när det är nere i halva nageln. Den på bilden
sprack från sidan istället. Jag höll fast den med häftplåster i några
dagar, men till slut fick jag ge upp och klippa, fast det blev långt
ner. Det är riktigt obehagligt med trasiga naglar, som fastnar i
kläderna när man klär av och på sig. Ibland har det gått så illa så det
har börjat blöda.
söndag 9 april 2017
Händig?
Jag ställer in mina tomburkar och tomma petflaskor i ett skåp i köket. Tyvärr får inte dom stora flaskorna plats på samma hylla som resten, och det har varit lite bökigt. Nu slog det mig till slut att jag kunde flytta ner hyllplanet dom stod på ett steg, så att mellanrummet blev några centimeter högre. Ibland tar verkligen dom enklaste lösningarna längst tid att komma på. Jag tänkte flytta ner hyllan under och sedan följa efter med den flaskorna stod på. När jag väl hade tömt den undre hyllan insåg jag att det var det enda hyllplanet som inte var flyttbart. Jag flyttade ner flaskhyllan ändå, fast det innebar att det blev trängre på den hyllan jag använder mest. När jag kollade in resultatet insåg jag att det hade fungerat bättre att låta flaskhyllan stanna på sin ursprungliga plats, och istället flytta upp hyllan ovanför ett snäpp. Jag flyttade alltså ett hyllplan en gång och ett annat två gånger. Vissa av dom där små pryttlarna dom sitter på måste jag slå i med hammare. Det är oklart vad grannarna tyckte om att jag gjorde det mitt i natten. Jag hoppas dom uppskattade att det var i köket och inte vägg i vägg med något sovrum.
lördag 8 april 2017
Åttonde april.
När jag var femton verkar vi ha haft en
intensiv och produktiv hemkunskapslektion i skolan den åttonde april. Vi
lagade en trerätters middag med entrétallrik, kassler och bakelse. Så
utgår jag från att vi hann äta upp alltihop också. Möjligen var det så
att vi hade dubbellektioner. Annars verkar det onekligen som om tiden
räckte till mer när jag var yngre. För trettio år sedan pratade jag med
fem olika personer i telefon detta datum. Numera talar jag snudd på
aldrig i telefon, och när det händer får det räcka med ett samtal per
dag. På bio har jag inte varit på närmare trettio år, men just den
åttonde april var jag det tydligen två gånger på åttiotalet. 1981 såg
jag "Papphammar" med min äldsta bror. Jag som aldrig ens trodde att jag
hade tittat på den figuren frivilligt på tv. Tydligen har jag till och
med betalat för att få se honom. Tre år senare var jag med min andra
bror och hans fru på bio och såg "Sound of music". Den filmen älskar
jag. Jag minns att jag har sett den på bio vid minst ett tillfälle till,
och jag har sett den flera gånger på tv. 1982 var det skärtorsdagen den
åttonde april. Den dåvarande mannen i mitt liv hade ett stort akvarium i
sin lägenhet. Eller hade haft åtminstone. Nu hade det gått sönder och
vattnet hade inte bara översvämmat hans hem. Han bodde på tredje
våningen, så grannarna under hade också fått sin beskärda del. Den här
kvällen torkade vi golv och drack whisky. Jag såg ut som på kortet nedan
på den tiden.
fredag 7 april 2017
Terror.
Jag konstaterar i
vanlig ordning att var och en står sig själv närmast. När minst 70
människor dödades, varav ett 20-tal barn, och över 400 personer skadades
vid en giftgasattack i Syrien i veckan, såg jag knappt en enda
kommentar om det i mitt Facebookflöde. När terrorn drabbar Sverige
kommer saken i ett helt annat läge. Idag handlar det mesta om vad som
har hänt i Stockholm. I mindre städer som Kalmar patrullerar tydligen
poliser med automatvapen. Nybro däremot verkar vara för litet, för här
hade ingen sett någon polis, om jag förstod saken rätt. Att jag inte har
varit ute och kollat upp saken själv beror mest på att vårvädret
fortfarande är i kyligaste laget för mig. Mina små problem ligger
sålunda ännu så länge på en helt annan nivå än krig och terror. Som igår
när jag kom till Kvantum och plockade fram min shoppinglista. Jag har
verkligen ingen som helst aning om vad jag borde handla utan den, och nu
stämde den inte alls. Jag trodde först att jag hade gjort en miss när
jag skrev den, men insåg att det var förra veckans lista jag tittade på.
Paniken var fullständig i två sekunder. Sedan hittade jag rätt lapp i
en annan ficka. Att jag har glömt den helt kan jag bara minnas har hänt
en enda gång. Då stoppade jag den i bakfickan på jeansen, innan jag
bytte byxor. Nästa lilla förtretlighet igår var när dom uppenbarligen
hade bytt programvara i betalterminalen. Kommandona var lite annorlunda,
och jag gillar verkligen inte förändringar.
torsdag 6 april 2017
Husmorsbestyr.
Igår fick min lilla diskmaskin spatt på riktigt. När den var klar hade
den diskat vissa saker, men hoppat över andra helt. Jag har varit med om
liknande händelser, men då har det varit ungefär samma resultat i hela
maskinen. Vad som hände nu är högst oklart. Det enda jag kunde komma på
att göra var att rensa silen. När jag kom till jobbet mötte jag min
speciella rådgivare i husmorsfrågor. Hon tipsade mig om att det finns
rengöringstabletter till diskmaskinen. Om inte annat kommer det att
lukta gott efteråt. Märkligt att ingen har berättat för mig om dom, när
jag har gnällt om dålig lukt i köket. Nu är dom i alla fall inköpta. Diskmaskinen
går för fullt ute i köket, men disken är urplockad. Avancerad rengöring
pågår. Dagens besök på Kvantum började jag med att panta burkar och
flaskor. Det sitter numera två olika rör intill maskinen, där man kan
donera pantkvittot till välgörenhet. Sånt ger mig beslutsångest, men nu
insåg jag att det ena röret var uppsatt av Lions. Där är en tidigare
arbetskamrat, numera pensionär, medlem, så det känns som om jag borde
gynna dom. Jag träffade henne och hennes kamrater i gula jackor, senast
när dom höll på att pynta Nybro inför påsken. Fjädrar är tydligen inte
politiskt korrekt längre, så i år sitter det olikfärgade band i
ruskorna. Det ska bli intressant att se vad dom hittar på att ersätta
småbjörkarna med, när det blir fel att hugga ner dom för ändamålet.
onsdag 5 april 2017
Rätt klädd.
En av fördelarna med att jobba nattskift den här årstiden är att det är
lika varmt (eller snarare kallt) när man går till jobbet som när man går
hem igen. Jag minns fortfarande vad en kille sa som jag jobbade ihop
med på Nordchoklad för trettio år sedan. Att man borde ha en skylt runt
halsen när man gick hem på eftermiddagen, där det stod att man hade gått
hemifrån klockan fem på morgonen. Bara så att folk slapp undra varför
man hade täckjacka på sig i sommarvärmen. I måndags kväll när jag kom
till jobbet träffade jag en kille som hade samma problem åt andra
hållet. Han hade tagit motorcykeln till jobbet på eftermiddagen, när det
var soligt och varmt. Halv elva på kvällen såg inte en hojtur lika
lockande ut. Han var nog glad att han inte hade så många mil hem. Jag
har alltid hört att man ska svettas in våren, så jag antar att jag borde
ta till vinterjackan igen. Den här veckan har jag vägrat så långt. Allting
känns så mycket lättare och smidigare med fleecejackan, även om det
innebär att mina händer aldrig hinner tina upp på vägen till jobbet. Dom
känns fortfarande som isklumpar när jag kommer fram. Hemvägen går
bättre, för då är jag uppvärmd efter att ha slitit med träbitarna hela
natten. Ikväll har jag planer på att ta cykeln. Då behöver man
åtminstone inte vara utomhus lika länge.
tisdag 4 april 2017
Adressetiketter.
Det händer
att någon vill att jag gör deras adressetiketter, fast jag misstänker
att alla har tillgång till egen dator numera. Dom senaste gångerna har
etikettprogrammet och min skrivare inte kommit överens riktigt, så
planen var nog att säga nej i fortsättningen. Men så kom det ett brev
från en tjej som enbart hör av sig via snigelpost. Jag känner lite extra
för henne redan innan. Nu hade dessutom hennes syster gått bort, så jag
hade inte hjärta att göra annat än att försöka. Förra gången jag gjorde
etiketter till henne gav jag upp att få det som jag ville till slut.
Halva arken blev okej, så jag skrev helt enkelt ut dubbelt så många, och
klippte bort det som var fel. Den här gången tog jag ett steg bakåt i
utvecklingen istället. Innan jag började med ett speciellt
etikettprogram gjorde jag mina etiketter i Works. Som väl är har jag
insett att man sparar så mycket man bara kan i datorn, så det var bara
att öppna ett sånt dokument och byta bilderna i det mot dom kompisen
ville ha. Lite mer pyssel blev det, men det blev betydligt mindre blod,
svett och tårar än förra gången.
måndag 3 april 2017
DVD-skivor.
Inspelningsbara
dvd-skivor var en av dom saker som kunde vara svåra att få tag på i
Nybro, tills jag upptäckte att det fanns på Kvantum. Där var dom
visserligen förpackade i något som tydligen kallas spindel, men
plastfodral fanns att köpa separat. Åtminstone tills jag behövde nya
senast, och det plötsligt inga fanns. Jag hämtade till och med en i
personalen för att dubbelkolla, och vi konstaterade att dom hade utgått.
Hennes version var att allt sånt var på väg ut, men i så fall kan det
tyckas lite märkligt att det fanns mängder av skivor i olika varianter.
Hon hade flera olika förslag på var jag kunde få tag i fodral, men jag
tycker ändå det verkar fånigt att man ska behöva köpa skivorna på ett
ställe och fodralen på ett annat. Jag fattar inte riktigt hur man
tänker, om man säljer lösa skivor och inga fodral. Om det inte är så att
skivorna också är på väg att försvinna, nu när jag äntligen har hittat
dom. Jag tänkte hålla ett öga, och se om jag borde passa på att bunkra. I
värsta fall hade jag väl fått börja köpa dom på nätet som allting annat
som inte finns i Nybro. Till slut bestämde jag mig för att det var sånt
man ångrar att man inte passade på att köpa medan det fanns. Skivor som
borde räcka livet ut för mig tar knappast någon plats alls i dom där
spindelförpackningarna, och då kan dom lika gärna ligga hemma hos mig.
Möjligen blir dom överflödiga om till och med jag inser att dvd-skivor
är hopplöst ute. Jag tror fortfarande jag har färgband kvar till den
elektriska skrivmaskinen som står på vinden. Den har jag inte använt
sedan jag skaffade dator för sjutton år sedan. Å andra sidan verkar
vinylskivorna ha fått en renässans, så man vet aldrig vad som kommer
tillbaka.
söndag 2 april 2017
Förvirrad.
Förvirringen
firar nya triumfer hela tiden här. Varje fredagsmorgon brukar jag bli
besviken när jag hämtar morgontidningen, eftersom det borde vara lördag
när jag har varit ledig natten innan. Den här helgen kom lite senare,
eftersom vi jobbade i torsdags natt, så då blev det plötsligt tvärtom.
Jag hämtade det jag trodde var fredagstidningen, och blev helt
förskräckt när den innehöll ett helt uppslag extra med dödsannonser. Set
var redan lördag, och av någon anledning annonserar dom flesta sina
anhörigas bortgång den dagen. Det är flera veckor sedan jag hämtade ett
paket som hade skickats med DHL på Kvantum. Inget annat företag har
erbjudit möjligheten att få paketet dit, och nu i helgen upptäckte jag
varför. Jag handlade på Apotea, och insåg plötsligt att det fanns
rullister under fraktföretagen, där man kunde ändra utlämningsställe.
Att Gulf är det som står överst beror troligen på att jag har närmast
dit hemifrån. Däremot har jag inget annat ärende åt det hållet. Jag
kollade Dimoda, som jag skickar efter mina doftljus från, men hos dom
kunde man tyvärr inte välja. Nåja, Apotea är ett klart fall åt rätt
håll, för det är där jag handlar mest och oftast.
lördag 1 april 2017
Första april.
Idag är det
exakt 27 år sedan jag flyttade till Nybro. På sjuttiotalet gick jag i
grundskolan, och dom flesta av mina dagboksanteckningar handlar om den.
Den första april 1976 badade vi bastu på gymnastiklektionen. Det var
skönt, har jag skrivit, så min känslighet mot hög värme kom
uppenbarligen först senare. Nu har jag inte varit inne i en bastu sedan
jag höll på att svimma vid bastubad för 25 år sedan eller så. På
hemkunskapslektionen 1976 gjorde vi kålsoppa. Året därpå hade vi ett
prov i engelska, som jag inte hade kunnat plugga till, eftersom jag hade
varit sjuk. 1978 var den här dagen en lördag, så då var jag på Sandra
och dansade tillsammans med min dåvarande pojkvän. Han fyllde år på
söndagen, så efter midnatt var det kutym att lämna en lapp till
orkestern, som gratulerade från scenen. Då fyllde han 29, så imorgon
blir han 68. Hans födelsedatum minns jag av någon anledning bättre än
flickans på bilden, fast vi umgicks senare. Det kanske har med närminnet
att göra. Dom båda är hur som helst jämngamla, men hon fyllde igår.
1987 var jag hemma hos henne den första april, eftersom hon hade fyllt
år dagen innan. På kortet är hon 33 och jag 21. Den enda skillnaden jag
ser på mig själv 35 år senare är att tuttarna sitter där dom ska
alldeles av egen kraft. Man får väl ta det som en välsignelse att jag
inte ser att resten av mig har förfallit lika mycket. Gott om barn
verkar det hur som helst tillverkas runt midsommar, för när jag flyttade
till Nybro träffade jag en man som har födelsedag idag. Min svägerska
fyllde också i veckan. För precis 22 år sedan firade vi det lördagen
efter, så då var jag full den första april.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)