Blogg 30/6 2021.

 När pappa bodde på sjukhem dom sista åren av sitt liv, kom jag en gång in till honom i rummet där han bodde. Det var mitt i sommaren och han ogillade värme lika mycket som jag gör. I det där rummet hade i alla fall personalen lyckats få det svalt och det kom en lätt bris utifrån. Pappa låg på sängen och såg faktiskt ut att njuta. Lite av samma känsla lyckas jag få till om jag låter fönstret intill sängen vara öppet. Bilarna som glider förbi utanför ger mig en känsla av nostalgi. Jag funderar på om det kan sitta i sedan jag var barn. På Folkvagnen som mina föräldrar hade fanns ett utrymme längst bak, där jag kunde ligga och sova om det blev sent. Det där med att spänna fast barnen hade inte slagit igenom riktigt på sextiotalet. Att jag bor på tredje våningen är huvudanledningen till att jag vågar ha öppet över huvud taget. Jag har läst och hört om alldeles för många som har fått ovälkomna nattliga besök. Lämnar jag hemmet på dagtid stänger jag överallt, fast ingen borde kunna komma in. Jag läste nyligen om en lägenhet här i Nybro, där det hade stulits prylar för 75.000:-. Tjuven hade troligen klättrat på stupröret för att ta sig upp till den öppna balkongdörren.

Blogg 29/6 2021.

 Vid ominstallationen av Windows på datorn tog det tvärstopp när jag kom till skrivaren. Jag kopplade in den och satte i installationsskivan, men dom där båda verkade aldrig hitta varandra. När jag till slut gav upp och googlade efter en lösning, insåg jag att jag kanske inte alls behövde Canons installations-cd. Windows både hittade och installerade skrivaren helt på egen hand. Ett kommando för att skriva ut finns i Word, så att använda den var inga problem. Däremot är det en kombinerad skrivare och skanner jag har. Den sistnämnda behövde jag hitta någonstans att öppna. ”Windows faxa och skanna” löste det problemet galant. Jag känner att jag har använt den här lösningen vid något tidigare tillfälle, så ingenting är nytt under solen. Jag tror det mesta har fallit på plats med datorn nu, även om jag fortfarande kan snubbla över någonting som inte är riktigt som jag vill. På Apoteas webbsida har till exempel min inloggning legat kvar i alla år, men nu hade den försvunnit. Jag hade antecknat lösenordet men bara skrivit att användarnamnet var mailadressen. Fast jag får alla mina mail därifrån till rätt adress, så är det fortfarande den gamla som gäller som namn. Jag fick googla för att komma ihåg hur Bredbandsbolagets mailadresser såg ut.

Blogg 28/6 2021.

Om vi ska gå ut på någon fotopromenad eller inte, har mycket med vädret att göra. Det brukar i och för sig kunna vara lite retfullt, när det står och väger. Ger vi oss då iväg, kan man ge sig den på att det börjar regna. Stannar vi å andra sidan inomhus, kan det se både soligt och vackert ut utanför fönstret. Igår var vädret helt okej på förmiddagen. Min enda fundering var om mannen i mitt liv, som har problem med sina fötter, skulle vilja gå ut. När jag kastade ett öga genom fönstret strax innan ett, insåg jag att han nog inte skulle vara så sugen på det. Då hade nämligen himlen öppnat sig och regnet öste ner. Det såg definitivt ut som en åskskur, så jag trodde nästan att särbon, som var på väg hit, skulle vänta ut den. Som väl var gjorde han inte det, för då hade vi inte fått lunch förrän till kvällen. Det fortsatte regna i flera timmar och man hörde åskan emellanåt. Det retfulla var att himlen såg klar ut åt vilket väderstreck man än tittade. Det var som om det hade lagt sig ett enda moln precis ovanför Nybro och det rörde sig inte ur fläcken. 

Blogg 27/6 2021.

 Jag googlade på det här med att sova med fönstret öppet, mest för att jag trodde att det hette att man sov för öppet fönster. Var jag har fått det ifrån är lite oklart, för det uttrycket hittade jag ingenstans. Däremot fanns det gott om uppmaningar både om varför man skulle sova med fönstret öppet och varför man absolut inte skulle göra det. I tidningen ”Sköna hem” läste jag att ”En god sömn behöver syre. Det allra bästa är att hålla ett fönster öppet hela natten. En liten öppen fönsterglipa som släpper in frisk luft kan göra stor skillnad för luften du andas in under natten. Om du inte vill sova med öppet fönster kan det vara en god idé att vädra ordentligt några timmar innan du går och lägger dig.” Enligt ”Nyheter24” kunde man däremot få knas på både hjärtrytm och blodtryck om man hade öppet. Ljuden utifrån släpper tydligen ut stresshormoner som påverkar sömnen negativt. I förlängningen kunde man få psykiska problem som ångest eller depression. Det intressantaste inlägget i ämnet kom från en man som nyligen hade blivit sambo. Tjejen ville ha fönstret öppet när dom sov, medan han tyckte att det var urdumt. Mitt favoritsvar kom från en annan man. ”Happy wife = Happy life.”

Blogg 26/6 2021.

 I Algutsrum på Öland brukar man ha sommarmarknad sista fredagen i juni. Dom gånger den har infallit den tjugosjätte, har det hänt att jag har besökt den det här datumet. För fyrtio år sedan till exempel. Då köpte jag skärp, äggkopp, munk och karameller. Munken ifråga var en liten prydnadsgubbe.

1989 hade jag besök av tjejen på bilden och hennes föräldrar den här dagen. Jag har i många år föreställt mig att kortet var taget här i Nybro, men nu inser jag att jag bodde i Oskarshamn då. Det förklarar slangen som hänger över badkarskanten. Det fanns visserligen badkar här också när jag flyttade hit, men det var inte förrän vi slängde ut det som jag fick plats med en tvättmaskin i mitt pyttelilla badrum. Exakt sjutton år senare fick jag vykort från den lilla badnymfen. Då var hon inte så liten längre och kortet kom från Frankrike.

Den i särklass vanligaste maten den tjugosjätte juni genom åren verkar ha varit pizza. 1986 bodde jag i Kalmar. Då hämtade min bror och jag pizza och åt hemma hos mig. Fem år senare hade jag flyttat via Oskarshamn hit till Nybro. Jag jobbade nattskift och någon gång i månaden brukade vi gå ut och äta innan jobbet. Den här kvällen var jag och en grannflicka ute och åt pizza. 1997 var vi och en tjej till på Brasseriet. Vad dom serverade där minns jag faktiskt inte. 2003 var vi ett helt gäng på Nybro kebab innan jobbet, så då vet jag säkert att det inte var pizza vi åt.

Blogg 25/6 2021.

 Efter en grävning på Storgatan har det gått flera veckor utan att man har lagat cykelbanan efter sig. Jag kommer aldrig ihåg det förrän jag kommer fram till alla vassa stenar, som hotar att punktera däcken på min cykel. Igår mindes jag det för första gången i tid och tog en annan väg till Kvantum. Tack vare det träffade jag på en före detta kollega, som jag knappt tror att jag har haft ett riktigt snack med sedan jag slutade jobba. Utanför butiken höll jag på att missa ett par stycken Kährsare, som hade fullt sjå med att betala sina jordgubbar. Det skulle ske med Swish, och när tekniken strulade gick det inte så bra. Den ende jag absolut inte kände igen var en man inne i butiken, som också sa sig ha jobbat på golvfabriken för många år sedan. Där ringde det definitivt ingen klocka, så jag fick skylla på min ansiktsblindhet. Efter trettio år med hundratals kollegor som har kommit och gått, finns det många som jag har svårt att placera. På Kvantum hade man ställt ut nypotatis på en extra plats för att undvika trängsel redan till förra midsommaren. I år hade man förenklat det ytterligare, genom att placera den så att man inte kunde missa den. Jag har med några korrigeringar kopierat min julbordslista till en lista över vad som bör finnas på bordet vid midsommar. När jag frågade efter sillsallad, visade det sig att dom enbart har det till jul. Den får jag stryka på midsommarlistan, så jag inte glömmer det till nästa år och frågar efter det igen.

Blogg 24/6 2021.

 När jag kom hem häromdagen var en granne på väg från bilen till huset med en AC. Hon hävdade att hon hade tröttnat på värmen. Dom där manickerna står som portabla i allehanda annonser, men när jag såg henne undrade jag hur det egentligen var med det. Den hon hade köpt var så tung att hon knappt orkade bära den och så stor att jag undrar var hon ska få plats med den resten av året. Fast hon kanske tänker ha den på samma plats även vintertid. Min lilla bordsfläkt står undangömd högt uppe i ett skåp femtio av årets femtiotvå veckor. Att jag gärna öppnar ett fönster på glänt i hopp om att få lite luft, innebär att jag får jaga insekter här inne. Förutom dom sedvanliga flugorna har jag på sistone haft besök av ett par stora harkrankar. Den senaste var kvar över natten, men som väl var hade jag koll på att den inte fanns i sovrummet. Nästa dag hittade jag den på dörren till frysskåpet och kunde likvidera den. Lite hispig blir jag av alla kryp. Jag såg på långt håll att det satt ett på trosorna som hängde på tork på balkongen. När jag väl kom ut dit visade det sig att det var en etikett jag hade sett.

Blogg 23/6 2021.

 Jag har alltid hävdat att det är stört omöjligt att sova med fönstret öppet, när man bor så nära en större väg som jag gör. Som jag minns det lät det som om motorcyklarna körde tvärs över sängen, senast jag försökte. Såhär i efterhand funderar jag på om det kan ha varit medan jag jobbade nattskift. På dagarna är det nästan aldrig tyst på vägen utanför mitt sovrumsfönster. När vi hade haft över trettio grader varmt på dagarna ett tag, hade jag till slut inte hjärta att stänga fönstret när jag kröp i säng. Det visade sig vara en förvånansvärt behaglig upplevelse att sova med öppet fönster även här. Det kom varken några stora långtradare eller motorcyklar. Det susade bara förbi någon personbil ibland och till och med dom verkade hålla hastighetsbegränsningarna för en gångs skull. Dom gled så tyst och lugnt förbi, att jag somnade ifrån dom och sedan inte blev väckt av någon. Jag tänkte mig att det kanske var så lugnt eftersom det här var i lördags. Långtradarna brukar köra för fullt igen på söndagsnätterna. Fast när jag gjorde om samma sak då, var det tvärtom ännu tystare. Då körde det inte förbi en enda bil här utanför så länge jag var vaken.

Blogg 22/6 2021.

 Eftersom det har varit torrt och i hetaste laget så pass länge, tänkte jag aldrig på risken för åska och regn igår. Nu ringde mannen i mitt liv och varnade mig för att det var på gång, innan jag hann ge mig ut på min promenad. Det såg inte speciellt hotfullt ut, men jag stoppade i alla fall ner regnjackan i min lilla ryggsäck. Den bär jag ändå med mig att ha telefonen i, när det är för varmt för jacka. Paraply vågar jag knappast använda om det åskar och den där jackan skyddar också mot den värsta blötan. Det var torrt utanför innan jag tog på mig skorna. När jag kom ner till markplanet hade det börjat regna. Jag var fortfarande osäker på hur mycket det skulle bli av det, men tog på mig regnjackan för säkerhets skull. Det visade sig vara en bra idé, för det regnade hela tiden medan jag var ute. Stundtals vräkte det ner, så mina jeans och strumpor var genomsura. Ett tag kom åskan dessutom så nära att jag både såg blixtarna och hörde hur det small. Jag hann inte mer än hem förrän det slutade regna. Efter en stund tittade till och med solen fram igen. Jag valde verkligen den absolut sämsta timmen på dagen att ge mig ut. Under regnet sjönk temperaturen till behagliga tjugo grader, men efter ett par timmar var det lika hett och kvavt igen.

Blogg 21/6 2021.

 När färre och färre saker i min dator fungerade som dom skulle, tog jag till slut tag i att installera om Windows helt och hållet. Det är mycket jobb med att installera om alla program och få allting att se ut som jag vill igen. Epostklienten i Windows ville inte vara med alls. Ett felmeddelande sa att jag hade en gammal version, men jag lyckades aldrig ladda hem någon nyare. Till slut gav jag upp och installerade Mozilla Thunderbird istället. När jag försökte skicka länkar i mina mail med den blev det halvtokigt. Till slut upptäckte jag att det gick bättre om jag struntade i att infoga någon länk. Skriver jag bara webbadressen istället, så blir det automatiskt som jag har tänkt. Jag har en skiva som jag fyller på lite efterhand till särbon. Det såg inte ut som det brukade första gången efter att jag hade installerat om brännarprogrammet. Med andra liknande program brukar det inte fungera över huvud taget. Som väl var gick det bättre när jag startade om det jag använder. När jag skulle lägga in korten jag hade tagit med telefonen i datorn, hittade den dom plötsligt inte alls. Till slut lyckades jag googla mig till att jag måste klicka okej i en ruta som kom upp på telefonskärmen. Det hade inte behövts sedan telefonen var ny och på dom åren hade jag hunnit glömma bort det.

Blogg 20/6 2021.

 Som jag har förstått det förekommer det varje sommar att äldre människor dör av värmen. Jag vet inte riktigt var gränsen för att vara äldre går, men någon ungdom är jag ju inte längre. När extraslag från hjärtat, nästäppa och klumpkänsla i halsen gör det svårt att andas, händer det att jag funderar seriöst på hur illa det kan gå. Sist jag satt och stönade föreslog mannen i mitt liv att jag skulle ta en kall dusch. Det blev samma svalkande känsla som att bada i någon sjö eller havet. Cyklar man till något bad blir man dessutom lika varm igen på hemvägen. Nu kunde jag behålla lite av svalkan i det iskalla vattnet, genom att bara ta på mig trosor och linne efteråt och sitta stilla. Särbon verkade av någon anledning närmast chockerad över att jag hade följt hans uppmaning. Han frågade ett par gånger om jag verkligen hade duschat kallt. Man kan undra varför han föreslog det, om han tyckte att det var heltokigt. Om det faktum att många av potatisarna var dåliga i torsdags hade med värmen att göra, ska jag låta vara osagt. Dom hade i alla fall en obehaglig blåsvart färg inuti. Med vissa var det så lurigt så det syntes inte förrän man delade dom. Lite läskigt hade det varit att få en sån på tallriken.

Blogg 19/6 2021.

 Solbadande har jag inte ägnat mig åt på tjugofem år eller så. Innan dess tillbringade jag desto mer tid i solen. Den nittonde juni 1982 låg jag på stranden i Bläsinge på östra Öland och solade. Halv ett kom dimman, så då fortsatte jag hem till mina föräldrar, som bodde i närheten. Året därpå brände jag axlarna medan vi spelade boccia i deras trädgård. Så sent som 2005 brände jag mig i solen, när jag cyklade från föräldrahemmet ner till hamnen. Munsår fick jag också.
Min äldste bror har under många år varit nere från Hälsingland på besök vid den här tiden. Det här datumet har jag inte hunnit få midsommarledigt, så 2006 följde han mig när det var dags att gå till jobbet på kvällen. Jag jobbade natt, så två år senare sov han här medan jag jobbade. Dagen därpå var han på Öland och i Kalmar medan jag sov. 2010 fortsatte han härifrån till ett hotell i Danmark på sin motorcykel. Jag hittade inget av mina egna kort på honom på fordonet ifråga. Det bifogade fotot är ett jag har fått av föraren själv och det är från 2014.
För åtta år sedan hade vi en stor vattenläcka här i närheten den nittonde juni. Jag tänkte inte på att hälla upp vatten ens när trycket i kranarna började bli dåligt, så när det inte kom mera blev jag helt utan. Jag tänker inte ens på hur många gånger på en dag som jag sätter på en vattenkran. När det nu inte kom något vatten märkte jag det. Att borsta tänderna i någonting annat än vatten kändes inte bra. Därför blev jag överlycklig när jag insåg att en duschflaska var fylld med dom dyrbara dropparna.

Blogg 18/6 2021.

 Mannen i mitt liv är tio år äldre än jag, så igår var det hans tur att fylla jämnt. Egentligen hade han nog tänkt sig ett par dagar på någon hotellanläggning inställd på njutning. Nu vågade vi inte riktigt, fast vi är vaccinerade, så jag fick pyssla om honom så gott jag kunde. Vi åt frukost tillsammans. Så fick han sånt han hade önskat sig i present plus någon överraskning. Maten han hade beställt var fläskfilégryta med potatisgratäng. Så blev det glass, grädde och fruktcocktail till dessert. Dom önskningarna lyckades jag uppfylla. Prinsessbakelser, som är hans absoluta favorit, hade han själv beställt. Dom traskade han ner till centrum och hämtade, medan jag började skala lite potatis. Det var tur att jag gjorde så, för flera av dom jag hade hemma var helt ruttna inuti, fast dom verkade helt okej på utsidan. Nu kunde jag ringa särbon och be honom köpa med sig mer potatis. Telefonen gick för övrigt varm under större delen av dagen. Det var flera som ville säga grattis. Blommor och en specialtryckt tröja hade han fått redan dagen innan. På det hela taget hoppas och tror jag att han var nöjd med sin dag, även om firandet inte blev så storslaget.

Blogg 17/6 2021.

 Jag har dragit ut på mina besök hos frisören så att jag bara klipper mig var åttonde vecka. Det innebär att frissan gärna får ta lite extra, så att håret är snudd på för kort första veckan. Innan det är dags för nästa besök har det ändå hunnit bli så långt så det känns jobbigt. Framför allt kan jag bli tokig på att ha luggen hängande ner i pannan. Även om den inte räcker ända ner till ögonen, så irriterar den och kliar. Före senaste klippningen använde jag ett hårband för att slippa den helt och hållet. I min ungdom gick det stundtals betydligt fler veckor mellan frisörbesöken. Jag försökte låta håret växa ut, men gav alltid upp när det kom till den jobbigaste mellanlängden. Riktigt långt hår har jag aldrig haft. Som längst var det som på kortet uppe till höger från 1977. Nere till höger syns att jag hade en snygg page 1981. Den kapade en äldre frissa (som jag antar skulle vara modern) av uppe på hjässan. Hon satte dit en skalpell och tolkade tydligen min chockerade min som ett ja. Nere till vänster (1983) syns den eviga krullpermanenten som jag hade i flera år. Den var tänkt att torka ut mitt feta hår lite. Det dröjde in på nittiotalet innan en frissa förklarade för mig att jag inte alls hade fett hår längre. Kortet uppe till vänster är taget 2003. Det är det kortaste jag någonsin har haft. Min dåvarande frissa flyttade och lämnade salongen till en tjej som egentligen bara kunde göra rastaflätor. ”Klippte” gjorde hon med maskin.

Blogg 16/6 2021.

 Jag brukar tjata om att man inte får hänga blomlådorna på utsidan av balkongräcket, fast ingen verkar bry sig nämnvärt. En händelse i Kalmar i helgen gav mig i alla fall vatten på min kvarn. Jag antar att man hade använt blomlådan att aska i när man rökte. Den hade hur som helst tagit eld och ramlat ner på balkongen under. Där hade den brunnit så pass att deras lägenhet blev rökfylld. I det läget är jag förstås glad att jag bor högst upp. Nu är det till och med flera år sedan jag hade grannar som grillade på balkongen under min. Grilloset steg förstås uppåt. Det hjälpte inte att dom hade en elektrisk grill, eftersom det var maten som luktade mest. Det var inte så kul när tvätten jag hade hängt ut på tork tog åt sig av matoset. Inomhus är det mest värmen jag far illa av den här årstiden. Det har aldrig blivit av att köpa någon AC. Det jag har är en liten fläkt, som jag drar igång när jag börjar känna mig svimfärdig. Det drar i nacken på ett sätt som känns aningen hälsovådligt. Dessutom för den ett jäkla liv. Så länge jag hade skrivbordet vid fönstret brukade jag öppna det på glänt för att få lite frisk luft. Framåt kvällen är det ju oftast lite svalare ute än inne.

Blogg 15/6 2021.

 I min ungdom var det aldrig tal om att använda solskyddskräm. Det har jag fått lida för på äldre dagar. Dels har jag förstått att solandet är orsaken till alla stänk och prickar jag har över hela kroppen. Mer konkret blev det när jag fick operera bort ett par basaliom i ansiktet för ett antal år sedan. Jag får väl vara tacksam så länge jag inte utvecklar malignt melanom. Solskydd började jag inte använda förrän jag hade bättrat på dom stora tatueringarna som jag har på överarmarna. Från början var dom gjorda helt i svart. När dom hade bleknat högst betänkligt fyllde vi i dom med lite färg. Jag läste mig till att det var av solen dom blektes. Eftersom jag ville undvika att färgen bleknade lika fort, köpte jag en liten flaska solskydd. Trots att den inte rymmer speciellt mycket har den redan räckt länge. Inte brukar det bli så många dagar på ett år som jag går ut i ärmlöst. Sedan går det förstås inte åt några mängder, när jag enbart smörjer dom där två tatueringarna. Möjligen borde man köpa en ny flaska efter ett år ändå, men det är jag för snål för. Den här sommaren kom jag dessutom inte ihåg det över huvud taget förrän jag redan hade varit ute i solen och flashat mina tatueringar ett par gånger. Nu är i alla fall flaskan flyttad till badrumsskåpet, där jag inte kan missa den.

Blogg 14/6 2021.

 Igår tog vi en cykeltur ut på landet. Där vi bor behöver man inte ta sig mer än någon kilometer, innan man befinner sig på rena bondvischan. Valet av cykelvägar är lite problematiskt. Det finns gott om skogsvägar, men dom kan vara ganska ojämna och svårcyklade. Alternativet är mindre landsvägar. Dom är asfalterade, men både smala och kurviga. Ändå kör folk som om det vore någon typ av motorväg. Håller man sig inåt vägen, riskerar man att bli överkörd. Försöker man istället hålla ut mot kanten är risken stor att vingla över densamma och hamna i diket. Jag är lite osäker på vilket som skulle göra mest ont. Vägarna ser ut att vara omlagda i flera lager, så den där kanten är rejält hög. Om inte annat är det väl större chans att dom som kör som biltjuvar åker dit, om dom kör på mig, än om dom prejar ner mig i diket. Gårdagens stora behållning för mig var djuren på bilden. Jag är uppvuxen på landet, så jag såg ofta kor ute i hagarna när jag var barn. Däremot inga kalvar, eftersom det var mjölkproduktion som gällde där jag bodde. Då separerar man ko och kalv tämligen omedelbart. Jag tycker det är ljuvligt att se dom tillsammans och att se kalven dia sin mamma.

Blogg 13/6 2021.

 Den absolut fräckaste cykelstölden jag har hört talas om skedde på Storgatan här i Nybro för några år sedan. Ägaren stod bredvid sin olåsta cykel och pratade med en bekant, när någon hoppade upp på den och drog iväg. Med tanke på hur lite som får vara ifred i den här stan, är jag djupt fascinerad över dom som parkerar sina nercabbade bilar lite varstans. Häromdagen såg jag i alla fall någon som delade mitt säkerhetstänk. Innan han stegade in i en butik fällde han upp taket på bilen. Som jag har förstått det finns det dom som inte låser ytterdörren när dom är hemma. En arbetskamrat började göra det efter att ha mött en främmande man i hallen. I mitt föräldrahem var det aldrig tal om att man behövde någon nyckel, eftersom källardörren alltid var olåst. Det kom en drickabil och sålde läsk. Den killen gick själv in och bytte back, om ingen var hemma. Under tonåren hade jag mitt rum precis innanför den där dörren. Då får man väl tro att jag blev mera noggrann med att låsa den. Sedan jag flyttade hemifrån är jag snabbare att kolla så ytterdörren är låst om jag är hemma än när jag går hemifrån.

Blogg 12/6 2021.

Borgholm har aldrig varit lika frestande för mig som det verkar vara för många andra. Åtminstone sommartid verkar många åka dit för att till exempel besöka Strand hotell. Där har jag bara varit ett par gånger i mitt liv och då för att spela roulett. En gång passade jag på efter en konsert i Borgholms slottsruin. Vid ett annat tillfälle åkte jag spontant upp dit med några vänner. Jag tror vi åt kebab också. Det här skedde i min ungdom precis som mitt enda midsommarfirande i Borgholm. 1982 seglade vi upp dit och hamnade mitt i smeten. Gästhamnen ligger precis utanför hotellet. På nittiotalet innebar besök i Borgholm framför allt goda middagar hos pappas sista flickvän, som bodde där. Att flytta dit har aldrig lockat mig, även om det har varit aningen mera frestande dom senaste veckorna. Jag kollar antalet smittade i Corona på morgontidningens webbsida varje dag. I Nybro är vi nere på ett par, tre stycken vissa dagar men ibland är det flera. När man går in på den grafen får man först upp Borgholm. Så får man klicka sig vidare till andra kommuner. På norra Öland har man konstant legat på noll smittade dom senaste veckorna.

Blogg 11/6 2021.

 Det senaste året har jag haft för vana att cykla Göljemålagatan när jag ska till centrum. Just igår visade det sig vara en extremt dålig idé, eftersom det var skolavslutning. Hundra meter framför mig fyllde plötsligt ett studenttåg hela cykelbanan. Att jag kunde komma förbi ungdomarna genom att cykla ute i gatan slog mig inte ens. Istället girade jag ett par kvarter ända bort till Järnvägsgatan, för att vara säker på att runda dom. På Kvantum, som var målet för min cykeltur, förundrades jag återigen över hur olika vi hanterar pandemin. Ett par unga kvinnor strosade i maklig takt framför mig med en kundvagn. Dom hade uppenbarligen ingen brådska att komma därifrån och såg effektivt till att jag inte heller kunde ha det. Jag funderade över lämpligheten i att bara gå runt och drälla i en butik i dessa tider. När jag fick syn på dom längre in i affären, hade dom plötsligt fått på sig varsitt munskydd. Dom upplevde tydligen smittrisken som olika hög i olika delar av butiken. Själv höll jag på att få betala extra för att jag är disträ. Jag tog en burk och scannade in två likadana. När jag sedan tog den andra gjorde jag likadant med den. Som tur var upptäckte jag mitt misstag direkt. Det hade grämt mig lite att betala dubbelt, även om det inte gällde någonting dyrt.

Blogg 10/6 2021.

 I mitt föräldrahem åts det jordgubbar i stort sett dagligen under säsongen. Personligen har jag alltid tyckt att det är en aningen överskattad läckerhet. Jag har begravt några få bär under en driva av strösocker, för att visa min goda vilja. Den senaste veckan har ändå mannen i mitt liv fått gubbarna att stiga i aktning hos mig. Istället för att köpa dom halvmogna jordgubbar som säljs dyrt i en bod utanför Kvantum, har han köpt gubbar inne i butiken. Där finns dom största, rödaste och sötaste jordgubbar jag någonsin har smakat. Enligt förpackningen är dom odlade i Sjöbo. Man kan undra vad skåningarna har för knep som man har missat på Öland. Till och med jag tycker att dom är riktigt goda. Vi har suttit på min balkong och ätit jordgubbar ett par gånger den här veckan. Den enda nackdelen med det är alla flugor som smiter in varje gång man öppnar balkongdörren. Jag minns i och för sig att det fanns betydligt fler där jag växte upp, eftersom vi bodde på landet. Upp till mig på tredje våningen, där jag bor nu, kommer inte lika många, men irriterande är dom små liven. Jag jagar dom passionerat. När jag sitter vid datorn brukar dom dyka upp och bli närgångna. En lyckades jag bara slå omkull, så den fick jag i princip kasta mig över och strypa. En annan dammade jag till så rejält att jag inte hittade den förrän vid läggdags. Den hade hamnat på andra sidan om min breda säng.

Blogg 9/6 2021.

 Åren rusar förbi fortare ju äldre jag blir. Den enda nackdelen med att skriva dagbok och/eller blogga är att jag ibland blir påmind om hur länge det var sedan någonting speciellt hände. Det är till exempel redan tretton år sedan dom lade om taket på huset jag bor i. Jag jobbade natt och var lite orolig för hur mycket väsen dom skulle föra. Jag minns inte såhär långt efteråt om dom höll mig vaken. Däremot kommer jag mycket väl ihåg byggnadsställningarna som löpte utanför mina fönster. Jag var van att kunna gå ut i köket spritt naken om jag vaknade under dagen. Under dom här veckorna åkte morgonrocken fram. På baksidan hade dom fäst sin ställning i mitt balkongräcke, så det är ett fult märke på det än idag. Så hade dom plockat ner ett skydd jag har där, så att jag aldrig höll på att få upp det igen. Jag var länge övertygad om att några skruvar fattades och letade efter delarna på marken nedanför. Till slut insåg jag att allting låg på balkongen. Varför dom tog ner det över huvud taget begrep jag däremot aldrig, för det satt inte i vägen för dom. Mitt vindsförråd hade dom röjt runt i utan att bry sig om att ställa i ordning efter sig. Dom där killarna var inte sådär våldsamt populära hos mig.

Blogg 8/6 2021.

 En reklamsnutt som ger mig blandade känslor gäller en duschtoalett. Man får det verkligen att låta som ett nytt påfund. Jag får istället nostalgiska vibbar från min ungdom på sjuttiotalet. På den tiden hette det bidé och den var fristående från toalettstolen. Jag minns att jag såg den i andras villor. I det minimala badrummet i mitt föräldrahem hade ingen sån fått plats, även om någon hade tänkt tanken. Jag kan väl å andra sidan tycka att man lika gärna kan ställa sig i duschen som att huka över den där tingesten. Om man inte använde den för att spara på toalettpapperet förstås, men jag tycker ändå det verkar bökigt. Möjligen kan den där duschtoaletten vara smidigare när det gäller den saken, även om jag är tveksam till att få en stråle med vatten rakt upp i rumpan. Man hoppas ju att det är tempererat åtminstone. När det kommer till bidéerna så vill jag minnas att dom framför allt var bra till att tvätta fötterna i. Numera går jag sällan (läs aldrig) barfota, så det behovet är inte så stort längre. Dom senaste trettio åren har jag dessutom haft ett lika litet badrum som det jag växte upp med.

Blogg 7/6 2021.

 Att försöka använda det jag har istället för att köpa nytt känns ibland som en balansgång mellan snålhet och vishet. På ålderns höst (nåja…) har jag börjat använda halkmatta i duschen. Den jag till slut fastnade för är vit. Därför syns det extra väl att den efter flera års dagligt duschande har blivit svart undertill av fukten. Om det stannade på undersidan skulle väl knappast någon se det, men dom svarta kanterna kryper uppåt. Jag har försökt allt från Klorin till att köra den i tvättmaskinen, utan att få den snygg igen. Det ligger en duschmatta uppe i vindsförrådet, men den gillar jag inte alls. Den är svart. Å ena sidan syns inte skiten lika väl på den. Å andra sidan tycker jag att den passar extremt illa i mitt vita badrum. Den är dessutom så felkonstruerad så det finns inga hål där man står. Det innebär att duschvattnet studsar tillbaka upp på mig. Mattan jag använder är mer som ett galler. Till slut köpte jag en ny likadan. Jag ser den ju varje gång jag går in i badrummet och det är ren njutning med en matta utan sorgkanter. Återstår att se hur länge jag lyckas hålla den sån. Jag har i alla fall börjat lyfta på den efter varje dusch, för att allt vatten ska rinna ner. Eftersom jag antar att det är fukten som mattan blir svart av, hoppas jag att det ska hjälpa lite.

Blogg 6/6 2021.

 Medan jag under hela pandemin har sett hur andra går på restaurang, på gym och annat, har vi inte ens varit ute och ätit sedan den här cirkusen drog igång. Därför skulle det nästan gräma mig ännu mer om jag blev smittad under mitt skoshoppande i veckan. Det vore väl att falla på mållinjen, när jag nu till och med har hunnit få första vaccinationssprutan. Efter att ha köpt ett par Foppatofflor på Kvantum för en femtiolapp, var jag förstås tvungen att kolla vad dom kostade på Sportringen. Det blev lite chockartat, för där var dom flera gånger dyrare. Möjligen finns dom i olika kvalitet, men jag hade aldrig i livet gett flera hundra för ett par tofflor att ha på balkongen. Dom hade vanliga badtofflor också, men dom var nästan lika dyra dom. En i personalen på Kvantum berättade att hennes Foppatofflor hade krympt när dom stod i solen. Jag antar att det kan vara en kvalitetsfråga. Tur att jag enbart tänker ha mina ute till vintern, när det inte blir speciellt hett längre. Så förklarade hon det här med små barn och Foppatofflor. Jag har tyckt att dom borde ha riktiga skor. Nu förstod jag hur nöjd en treåring var när han klarade av att ta på sig skorna och gå ut själv.

Blogg 5/6 2021.

 Jag promenerar ganska mycket och nu hade jag önskat mig nya skor en längre tid. Dom jag har sedan innan är endera utslitna eller för obekväma att gå i. Ett par har skomakaren limmat hela sulorna på, eftersom dom var spruckna på flera ställen. På ett annat par är sulorna helt snedslitna, eftersom jag är så kobent. Att jag har ett par skor som sulan är intakt på, beror mest på att jag får stora skavsår om jag promenerar någon längre sträcka med dom. Efter att ha dragit mig för att gå in i butiker under pandemin, tog jag i veckan tag i det här med skor rejält. Jag började ute i köpcentret Tranan, men där verkade inte personalen speciellt intresserade av att sälja några skor. Igår gick jag istället ett par varv inne i centrum. Där har butiksinnehavarna insett att det är service man lever på i en sån här liten håla. Jag blev sålunda väl omhändertagen på såväl Sportringen som Butik Julia och Duveskogs. Jag besökte butikerna i den ordningen. Så gick jag tillbaka till Sportringen och provade skorna jag hade lagt undan där en gång till, innan jag återvände till Duveskogs och köpte dom skor jag hade tittat ut där. Möjligen var det inte riktigt så rejäla skor som jag hade tänkt köpa, men sköna var dom. Dom var dessutom knappt hälften så dyra som dom jag till slut valde bort.

Blogg 4/6 2021.

 Ibland känns det som om det vore planerat av någon eller något att man ska träffa en viss person. Som igår, när jag mötte en gammal arbetskamrat precis i en vägkorsning. Det ska ju nästan sekundpassning till, för att man inte ska missa varandra där. Jag hade en föreställning om att hon bodde i villa i Myrdalen. Nu hade vi visserligen inte talats vid på minst ett år, men det var tydligen längre än så sedan hon flyttade till lägenhet. Å andra sidan kallar jag fortfarande kåken hon bodde i när jag flyttade hit för trettio år sedan för hennes hus. Själv var jag på väg till Kvantum igår. Där köpte jag någonting som jag aldrig trodde skulle komma över min tröskel, nämligen ett par Foppatofflor. Under dom månader när jag inte har matta på balkongen har där stått ett par badtofflor. Storleken har varit generöst tilltagen, för att jag skulle komma i dom med raggsockorna på mig. Det har å andra sidan inneburit att mannen i mitt liv också har kunnat använda dom. Nu ramlade den ena skon isär och inte ens silvertejp kunde rädda den. Det enda dom hade på Kvantum var just Foppatofflor, men jag insåg att med hälremmen uppfälld kunde dom fylla samma funktion.

Blogg 3/6 2021.

 Eftersom jag inte har lyckats få ha min cykel ifred nere i källaren, förvarar jag den numera på balkongen mellan cykelturerna. Bökigt är det förstås att dra den genom lägenheten och ner med hissen, men under vinterhalvåret fanns det åtminstone gott om plats att ställa den på där ute. I god tid innan det var dags för balkongmöbler kollade mannen i mitt liv så att cykeln fick plats vid ena kortsidan av balkongen. Jag upptäckte inte förrän jag skulle ställa den där själv att den egentligen var för lång. Man fick snedställa framhjulet lite. Igår skulle jag hänga tvätten ute för första gången i år, och då uppkom nya bekymmer. Den lilla snurran med småtvätt brukar jag hänga på klädhängaren som man fäller ut från väggen. Nu hamnade den ovanför cykeln, eller snarare på den. Min rena tvätt hängde ner mot min cykel som var full av pollen. Jag hade tänkt göra den ren igår, men det kom så mycket annat emellan att jag aldrig hann så långt. Nu flyttade jag bara undan den, vilket var ett konststycke i sig, där den stod inklämd. Jag hade tyckt att balkongen var välfylld redan innan. När jag fick ut torkställningen också blev det extremt svårt att ta sig fram där. Man breddade balkongerna när man renoverade här för nästan trettio år sedan. Hade man inte gjort det hade jag nog aldrig fått plats med balkongmöbler, cykel och tvätt samtidigt.

Blogg 2/6 2021.

 Att butikerna här i stan är dåliga med att prismärka varorna i skyltfönstren, stör mig redan i vanliga fall. I dessa tider tycker jag att det är extremt fånigt. Det sitter en skylt på dörren till varenda butik om hur många personer som högst får vistas där inne samtidigt. Ändå måste var och en som vill fönstershoppa mera seriöst traska in där och fråga vad saker och ting kostar. Jag hade för mig att man var tvungen att ange priset i skylten, men eftersom så många slarvar med det, började jag undra om jag hade fel. Till slut googlade jag och mycket riktigt läste jag att ”prisinformationslagen kräver att i ett skyltfönster ska alla varor som är till försäljning i butiken vara prismärkta.” Man fick också veta att Konsumentverket är tillsynsmyndighet för att se till att butiker följer prisinformationslagen. Butiker som bryter mot lagen riskerar vite, även om det är ovanligt. Det är dock få som anmäler butiker till Konsumentverket trots att en av dom saker som stör konsumenter mest är bristfällig information om pris på en vara. Skönt i alla fall att jag uppenbarligen inte är ensam om den känslan. På butikernas Facebooksidor gällde åtminstone tidigare den vanligaste frågan priset på varan på bilden man publicerade. Till slut gav vissa upp och började ange prisuppgiften i bildtexten direkt.

Blogg 1/6 2021.

 Företaget Instabox blir bara mer och mer populärt hos mig. Det är ett extremt smidigt och bekvämt fraktsätt, där jag inte ens behöver gå in i själva butiken för att hämta mitt paket. Boxarna står i foajén till Kvantum. Köandet till förköpet slipper jag också. Vid mitt senaste köp insåg jag att dom dessutom är extremt snabba. Jag handlade på Apotea vid halv nio i fredags kväll. Klockan ett i söndags eftermiddag plingade det till i min telefon att paketet fanns att hämta i boxen. Det måste innebära att både Apotea och Instabox jobbar i helgerna. Dom andra fraktbolagen brukar meddela hur många vardagar leveransen kommer att ta. Att mitt paket kunde nå Nybro från fredag kväll till söndag eftermiddag, kändes som extremt bra service. En annan bra detalj upptäckte jag av en händelse på spårningssidan. Där fanns måtten på mitt paket. Ungefärliga stod det, men dom stämde på centimetern. För mig som saknar bil kan det vara lite snopet att ta ryggsäcken för att hämta ett paket i, bara för att upptäcka att det inte får plats i den. Jag tycker själv att jag handlar ungefär lika mycket varje gång, men storleken på paketen varierar en hel del. Nu kan jag kolla innan jag går till utlämningsstället, exakt vad jag kan förvänta mig.