Blogg 30/11 2021.

 Måndagen började med att jag rev ner sladden till adventsstjärnan i sovrummet, när jag drog upp rullgardinen. Troligen hade jag hängt sladden över hållaren till gardinen. Nu drog jag den över gardinstången istället, men då räckte den inte. Det finns inget eluttag precis där, men på golvet nedanför fönstret har jag en dosa med flera uttag. Nu slutade sladden någon centimeter ovanför den. Som väl var kom jag på att dra den över den inre stången istället för den yttre. Då räckte den precis. I vardagsrummet har jag en lösning med en grenkontakt som står på fönsterbrädan. Jag hade någonting liknande i sovrummet förr, men det är skönt att slippa. Medan jag höll på att fixa med sladden igår, lyckades jag riva ner en av tomtarna som stod i fönstret. Den gick i tusen bitar, som man brukar säga. Det var åtminstone tillräckligt många för att det skulle vara meningslöst att försöka laga den. Jag vill minnas att den var inköpt på loppis, så den lär inte ha varit speciellt dyr. Det var mest affektionsvärde i den. Det grämde mig mer när jag slog sönder tomten på bilden för flera år sedan. Dagen fortsatte med liknande små förtretligheter. Det sista som hände var att jag fick det lilla handtaget till lådan på hallmöbeln i handen, när jag skulle öppna den. Det skruvade jag fast så gott jag kunde. Lossnar det igen får jag väl försöka stärka upp konstruktionen med lite lim.

Blogg 29/11 2021.

 Idag för fyrtioett år sedan var jag på bröllop. Tyvärr är jag en sån som minns det som går snett bäst. Den här gången var det någon typ av lek där den utpekade skulle sjunga. Min kompis, tillika brudgummens syster, hade alltid upplevt mig som tuff och framåt. Det är jag kanske, så länge jag slipper sjunga inför publik. Det går bara inte, så det blev en pinsam tystnad. Tyvärr firar inte paret ifråga bröllopsdag idag. Brudgummen gick bort för ett år sedan och var dessutom omgift med någon annan.
Kortet nedan är taget den tjugonionde november 1982. Det var fest hemma hos en arbetskamrat. Så fortsatte vi till en kinarestaurang och vidare ut på stan. Kortet fick jag inte förrän häromåret från en av flickorna som var med.
1983 var jag med en gosse på bio den här kvällen. Vi såg ”Sound of music”, som är en av mina favoritfilmer. Det är oklart om min kavaljer var för ung för att uppskatta den eller bara oromantisk. Han skrattade sig i alla fall igenom filmen, som han tyckte var komisk.
Under mina första år på golvfabriken här i Nybro fick flera av kollegorna barn. Vi brukade samla ihop ett gäng och hälsa på dom nyblivna mödrarna. För tjugoåtta år sedan var vi fem vuxna och tre barn iväg på en sån träff.

Blogg 28/11 2021.

 Jag har ett fult ärr i ansiktet sedan jag opererade bort ett basaliom för många år sedan. Först långt efteråt fick jag veta på apoteket att silikon kunde vara bra att smörja på. Jag antar att det hade gjort mera nytta om jag hade börjat med det så fort såret var läkt. Problemet var antagligen att operationen av någon anledning utfördes på öron-näsa-hals. Jag kan tänka mig att personalen på hudkliniken hade varit bättre på att informera om sånt. Vid senaste besöket på specialisttandvården på sjukhuset, fick jag mer information, som var flera år för sen. Min tandläkare hävdade att man kunde få ersättning för ärr i ansiktet. Jag googlade när jag kom hem. Jag måste ha haft en försäkring vid tiden för operationen. Det utgår jag från att jag hade, eftersom jag fortfarande jobbade då. Så måste det finnas något annat sätt som ingreppet kunde ha utförts på, som hade vållat mindre skada. Det kan jag däremot inte tänka mig. Läkaren fick flytta på skinn, för att jag fortfarande skulle kunna stänga ögat. Han hade varit så pysslig när han sydde fast det, att sköterskan som skulle ta bort stygnen blev helt förundrad över hur många stygn det var.

Blogg 27/11 2021.

 Någon gång ska jag lära mig att inte svara på okända nummer, men igår gjorde jag det igen. Det var en säljare som hävdade att jag kunde få ett bättre pris på mitt bredband. Hon kunde inte fixa det åt mig själv. För att jag skulle slippa sitta i Telias evighetslånga telefonkö, gav hon mig ett direktnummer. När jag slog det fungerade det inte. Det har aldrig gått att göra något åt priset tidigare, men hoppet är ju det sista som överger människan. Man vill ju dessutom inte tro att den som ringer far med osanning. Jag gick alltså igenom den långa proceduren med val hit och dit, för att komma fram till kundtjänst. Kommen så lång fick jag veta att väntetiden var en halvtimme. Då gav jag upp och försökte komma fram på chatten istället. Där var det ingen kö alls. Där fick jag dessutom kontakt med en mycket trevlig och kompetent flicka. Hon kollade så det inte fanns några erbjudanden jag kunde ta del av. Hon skulle dessutom ta ärendet med den ljugande säljaren vidare. Det känns ju lite tokigt att människan sitter och säljer något som hon inte kan leverera.

Blogg 26/11 2021.

 Att det fascinerar mig mycket hur man skriver i tidningar, har väl alla förstått vid det här laget. ”Samtidigt är deras eget universum på väg att rämnas med marken” tyckte jag var en förvånansvärd blandning av två olika sätt att uttrycka sig. I min värld är det endera på väg att rämna eller att jämnas med marken. Exemplet kommer ändå ur en kulturtidskrift, där jag tycker att dom borde vara extra noga med språket. Häromdagen var den stora nyheten att Hiphopartisten Jason Diakité hade skrivit en bok ihop med ett par andra killar. Eftersom kändisar verkar sälja, kändes det konstigt att dom inte skrev Timbuktu. Det är väl ändå betydligt fler som känner till honom under det namnet. När Einár blev skjuten var det hans artistnamn som stod i nästan varenda artikel. I det läget kan jag känna att är han död så har han slutat jobba. Då är han Nils Grönberg igen. Det är några år sedan Tim Bergling lämnade oss nu, men som jag minns det kallades han också för Avicii i dom flesta dödsrunorna. Ibland hänger jag upp mig på detaljer som att en bil har kört på en cyklist. Det lär visserligen vara självkörande bilar på gång, men speciellt vanliga tror jag inte att dom är ännu.

Blogg 25/11 2021.

 Om ett par veckor är planen att dörrbytet ska bli klart här. Dom bytte själva dörren för fjorton dagar sedan, men leveransen av det som ska sitta runt omkring strulade. Om det nu inte hakar upp sig ännu mera, så ska dom komma ett av två datum. Förra gången var tidsspannet dubbelt så långt och dom kom till mig den sista av dom fyra dagarna. Ännu värre verkar det ha varit när besiktningsmannen skulle komma och kolla köksfläkt och badrumsventilation för några år sedan. Han skulle komma någon gång mellan sju och fyra under en tvåveckorsperiod. På den tiden jobbade jag dessutom natt och sov på dagarna. Det var inte det lättaste, när man låg och väntade på att det skulle ringa på dörren. Som jag minns det var den där killen här någon gång om året eller så. Dom kontrollerna verkar ha upphört.
För några veckor sedan körde någon av vägen utanför Kährs sågverk. Jag kom ihåg att det hade hänt en gång tidigare, medan jag gick den vägen till jobbet. Ett av dom mindre träden intill vägen gick av och bilen låg kvar länge i diket. Hur länge sedan det kunde vara hade jag svårare att bedöma, men där kom Facebooks minnesfunktion till min hjälp. Det var nästan exakt tio år mellan dom båda olyckorna. Skönt att det inte händer oftare än så.

Blogg 24/11 2021.

 Stundtals blir vi lite irriterade på hyressättningen här. Vår hyresvärd höjer hyran för glatta livet. Nästa höjning lär bli för dom nya ytterdörrarna vi har fått. Lite märkligt kan man tycka, med tanke på att en ytterdörr torde vara standard i varje lägenhet. Det är i alla händelser en tröst att läsa på hyresvärdens webbsida. För det första för att man där blir upplyst om att vi bor i Nybro centrum. Det hade nog den nyinflyttade flicka missat, som undrade vilken buss man skulle ta för att komma just till centrum. En och en halv kilometer har vi ner till torget, men stadsbussarna försvann för trettio år sedan. När man sedan jämför hyrorna här med vad man tar i sina andra bestånd, inser man att vi nog är dom som bor billigast. Till och med i Tranås är hyran högre än i Nybro.

Facebook känns som en värld i miniatyr. Tyvärr innebär det att en och annan Facebookvän går bort. Varje dag kan man se vad man har publicerat på samma datum tidigare år. Finns där då kommentarer från någon som inte är med oss längre, blir jag lite nostalgisk.

Blogg 23/11 2021.

 Jag läste på nätet att Postnord började lämna varubrev som inte får plats i brevlådan utanför med början den första november. Dom företag som skickar mycket sånt tyckte att det var en klar försämring, eftersom risken ökade att försändelser skulle försvinna. Jag kände mest att allting går igen. När jag var yngre gjorde man alltid så. Den enda gången jag vet säkert att någonting blev stulet, berodde det på att tjuven hade lämnat omslagspapperet kvar utanför min dörr. Jag antar att det var barn. Det vettigaste hade väl varit att sno försändelsen, lämna trapphuset så fort som möjligt och öppna den någon annanstans. Sedan jag flyttade till Nybro har regeln gällt att avsändaren måste godkänna att man lämnar försändelsen utanför dörren. Man kan väl annars tycka att det borde vara mottagaren som bestämde om man vågade ta den risken. Är man inte hemma när dom ringer på dörren här, tar dom med sig det stora brevet tillbaka. Så får man en lapp om att det går att hämta på posten nästa dag. Nu har vi till slut fått postboxar i mitt hus. Jag hoppas att det innebär att det är slut på ringandet på ytterdörren. Även om inte vad som helst får plats i boxen, så lär den rymma bra mycket mer än vad som gick in genom våra brevinkast. Dom var extremt trånga. På dom nya dörrarna finns inga alls.

Blogg 22/11 2021.

 Min älskade mobilkamera började lida av ålderdomssvaghet eller något. Jag googlade och hittade en hel mängd med trix man kunde testa för att göra den pigg och alert igen. Efter att ha provat precis allting annat (åtminstone kändes det så) återställde jag hela telefonen till fabriksinställningarna. Mer än jag hade vågat hoppas fanns kvar efteråt, men det var lite pyssel med olika appar och signaler. När mannen i mitt liv satt vid mitt köksbord och provringde från sin telefon, brydde jag mig inte om att svara. Det skulle jag ha gjort. När han nästa dag ringde hemifrån sitt, kunde jag nämligen inte koppla fram samtalet. Jag tryckte på den gröna luren och såg att den reagerade, men ingenting hände. Telefonen bara fortsatte ringa. Jag var glad att jag var hemma och inte ute bland folk. Att bara klicka bort samtalet för att få tyst på telefonen, hade jag nog inte tänkt på då heller. Det var inga problem för mig att ringa upp särbon, men jag hade lite ångest för vad som kunde ha gått fel under återställningen. Det var enkelt att googla fram en lösning. Ny från fabriken var telefonen inställd så att man skulle svepa när man svarade, inte trycka.

Blogg 21/11 2021.

 När man bokar frakt via Instabox, vore det nästan lämpligt att man fick ange sin längd också. Sist jag skulle hämta ett paket öppnade sig luckan högst upp. Dit är det precis lagom att jag räcker. När paketet dessutom var nästan exakt lika stort som boxen, kändes det lite väl vågat att försöka få tag i det med fingertopparna. Nu hade jag sån tur så det kom en man som också skulle hämta paket precis efter mig. Han var betydligt längre än jag, så jag bad snällt om hjälp. För det mest tycker jag om att inte vara speciellt lång, men när det gäller att nå saker och ting kan det vara opraktiskt. Här hemma är det ett evigt klättrande för att nå saker och ting i överskåpen. I hallen sitter dom så högt och är så djupa, att jag inte räcker ända in i dom ens om jag står på min trappstege. Jag har löst det genom att förvara saker i lådor. Dom går det alltid att få tag i ena änden på och dra ut, även om det kan vara förenat med livsfara. Jag anar att många av dom fallolyckor i hemmet som man läser om kan ha förorsakats av en liknande manöver.

Blogg 20/11 2021.

 Igår trotsade jag blåsten och cyklade till andra änden av Nybro. Som väl var hade jag motvind dit. Annars vete sjutton om jag hade tagit mig hem igen. Mitt huvudärende var en tvålpump, för den gamla hade förolyckats. Jag tittade först in på Kvantum, eftersom det var där jag hade köpt den. Den fanns inte kvar, men där fanns en del annat att välja på. Jag var inne på Dollarstore också, men köpte till slut en pump inne på Jysk. Den var nästan lika låg som den gamla. Lite plattare och stadigare än dom flesta andra. Den skulle åtminstone ha varit stadig, om det inte hade varit för att den visade sig vara bredare än den gamla. Den nya fick egentligen inte alls plats på handfatet där jag hade den gamla, så nu blev det riktigt vingligt. Jag upptäckte det dessutom inte förrän jag hade fyllt den med tvål. När refillförpackningen med tvål tar slut nästa gång, lutar det åt att jag börjar köpa tvålförpackningar med pump istället. Mitt andra köp blev desto mera lyckat. Särbon trivs så bra i filttofflor att han sliter ut dom. Som väl är kostar dom inte speciellt mycket på Jysk. När jag ändå hade ärende dit igår, hade han skickat bud med mig om att köpa nya. Den här gången hade han pratat om att testa en storlek mindre. Det var perfekt tajming, för det var den enda storleken jag fick tag i. Jag var lite sugen på att köpa tofflorna på bilden åt honom, men jag var inte säker på att vi hade samma smak.

Blogg 19/11 2021.

 Eftersom jag oftast är ute i god tid mina julklappar, får jag se till att ha julklappspapper hemma till året därpå. Nu har Kvantum öppnat sin julmarknad och i år tog jag i rejält. Det var stor skillnad i pris mellan olika rullar. När jag kollade längden förstod jag varför. Nu köpte jag ett par stycken med tio meter papper på, så jag bör klara mig ett tag. Kvaliteten på själva papperet vet man ju ingenting om förrän man börjar använda det, men jag hade tur där också. Det var rejält papper, som inte gick sönder så fort man vek det runt någonting.

Jag läste romanen ”Jane Eyre” när jag var yngre. Det enda jag egentligen minns är att hon vägrade gifta sig med prästen, eftersom hon en gång hade upplevt äkta kärlek. Jag har två versioner av filmen inspelade, men just meningen ”I have been loved” yttrar hon inte i någon av dom. Å andra sidan lär det finnas tjugo olika filmatiseringar. Det kanske vore intressant att se alla. Annars kan det rentav vara så att jag minns fel. Lite tragiskt vore det förstås, när just den meningen är det enda jag minns från den romanen.

Blogg 18/11 2021.

 Bytet av ytterdörr är en segdragen historia. Själva dörren fick jag i fredags, men dom hade slut på plåtarna som skulle inrama den. Dom lovade att informera via lappar innan dom kom hit nästa gång. Igår dök det ändå upp en man helt oanmäld. Han kunde knappast någon svenska alls, så jag undrar hur han skulle ha fått mig att förstå vem han var, om jag inte hade blivit förvarnad. Särbon hade nämligen frågat när han hittade hantverkaren i en annan uppgång, så han ringde och anmälde murarens ankomst. Det han skulle göra var nämligen att mura igen det stora hålet som blev efter den gamla tröskeln. Det har varit flera centimeter djupt och jag, som är dålig på att se var jag går, har varit livrädd att snubbla omkull när jag har gått igenom dörren. Att få det gjort var jag alltså väldigt tacksam för. Däremot blir det lite jobbigt att dom kan dyka in precis när som helst. I förra veckan steg jag upp vid sex om morgnarna, för att få duscha ifred innan deras arbetstid började. Jag antar att dom har tillgång till genomgångsnyckel och traskar in även om jag inte kommer och öppnar. Skulle dom möta mig spritt naken i hallen, lär dom å andra sidan inte göra om det.

Blogg 17/11 2021.

 För många år sedan, när jag skaffade min första dator, fanns det möjlighet att hyra en dator genom jobbet. Det jag minns bäst från den perioden är inte själva datorn utan skrivaren, som jag också hade till låns. Det var en tjusig historia, som skulle ha kostat runt femtusen kronor att köpa. Problemet var att den inte drog papperet som den skulle. Det var ett ständigt pillande och petande för att få dokument och annat genom skrivaren. Till slut gav jag upp, fast det var tid kvar på hyresperioden. Jag cyklade ner till en av databutikerna i lilla Nybro och köpte en skrivare som kostade en tiondel så mycket. Ändå gjorde den jobbet betydligt bättre. Den jag har nu lär ha några år på nacken och på sistone har den också varit seg. Att det var drivhjul som det var en bra idé att göra rent, hade jag klart för mig, men det var lättare sagt än gjort. Jag försökte med dom hjul jag såg medan skrivaren stod kvar på sin plats utan resultat. Så bar jag ut den i köket och välte omkull den, för att komma åt andra hjul. Till slut kom jag på den smarta idén att kolla vilka typer av underhåll som fanns att tillgå i själva maskinen. Där fanns bland annat kommandot rengöring av matningsrullar. Efter en sån omgång drog skrivaren igenom ett papper helt av sig själv för första gången på länge.

Blogg 16/11 2021.

 När jag var tjugofem, inföll den sextonde november en söndag. I den åldern var jag både tillräckligt intresserad och pigg för att orka och hinna med flera olika evenemang på samma dag. Denna söndag började jag med att gå bingorunda. Under dagen var jag med morfars flickvän och hälsade på honom och på kvällen dansade jag kultis. Kortet på mig nedan är från det året.
Tjugo år senare gick jag inte längre än till mitt nattskift på golvfabriken på kvällen. Jag pratade ändå lite med ett par på vägen dit. Hon hade nyligen slutat jobba där, men han jobbade kvar. Dom hade hund, så hon passade på att följa sambon till jobbet, när hon tog kvällspromenaden med den. Jag anar att jag kanske inte har pratat med någon av dom sedan dess, fast det är femton år sedan.
För åtta år sedan hade man tydligen börjat fasa ut dom vanliga glödlamporna. Jag blev överlycklig när jag hittade en display med sextiowattslampor inne på Kvantum. Det är såna jag använder i alla taklampor och jag hade varit rädd att jag aldrig skulle få tag i såna mer. Nu köpte jag ett helt flak och hoppades att jag skulle klara mig livet ut. Det gjorde jag inte, så nu har jag fått ge mig in i djungeln av lumen och kelvin.

Blogg 15/11 2021.

 Det kom en kallelse till mammografi. Jag fick tid sent en eftermiddag. Jag gick in på 1177 för att ändra till en tid som passade mig bättre. Det var lättare sagt än gjort. Kvart över tio, som jag har varit hos tandläkaren dom senaste gångerna, passar mig perfekt. Då har jag lagom med tid både före och efter besöket. Det blir varken panik om bussen är sen eller om läkaren ligger efter i schemat. Nu visade det sig att personalen på mammografin hade rast mellan tio och halv elva. Åtminstone antar jag det, för det fanns inga tider då. Nu valde jag till slut att komma dit 9:50. Bussen ska vara där 9:40, men är den sen sitter jag i sjön. Vid senaste lasarettsbesöket var jag framme kvart i. Då gäller det att jag vet vart jag ska, om jag ska ha en sportslig chans att hinna i tid. Det borde jag förstås veta efter alla gånger jag har varit där, men på ett par år hinner jag glömma sånt. På kartan ser det ut att vara precis under tandläkaren. Det hade förstås varit smart att kasta ett öga på den dörren, när jag gick förbi den i onsdags. Då hade jag vetat säkert vart jag skulle nu. Det hade jag ingen tanke på, fast jag kollade vilken tid bussen var där.

Blogg 14/11 2021.

 När jag har tid för besök hos tandläkaren på lasarettet, får jag påminnelse genom ett sms från Folktandvården. Det är lite irriterande med tanke på att en av tandläkarna här i Nybro jobbar i Kalmar vissa dagar. Jag tycker att han borde kunna ta sig fem minuter med mig här i Nybro, men det har han inte tid med. Jag får snällt offra en halv dag och ett par hundra kronor varje gång mina tänder ska mätas. I den där påminnelsen står det bland annat att om man lämnar återbud mindre än tjugofyra timmar före besöket, får man betala en avgift. I veckan kom messet tjugofyra timmar och tio minuter innan jag skulle vara där. I det läget gäller det att det inte är telefonkö, om det har kört ihop sig. Jag har dom senaste månaderna fått beskedet att inte använda snarkskenan. Ändå frågar tandläkaren varje gång om jag har gjort det. Det vanliga är tydligen att folk gör som dom vill, oavsett vad han säger. När jag nu skulle börja använda den igen, ångrade jag att jag inte åtminstone hade provat den sedan den kom tillbaka från service. Någonting har blivit fel längs vägen, så den försöker bryta av en av tänderna i underkäken. Oklart om det är jag eller skenan som har förändrats.

Blogg 13/11 2021.

 Eftersom det värsta jag vet är att vänta blev inte killarna som skulle byta min ytterdörr speciellt populära. Dom skulle komma någon gång mellan tisdag och fredag. Jag flyttade allting som stod i hallen och hängde upp plast i måndags kväll. Sedan har jag fått ha det så i nästan en vecka. Extra surt var det när jag fick höra att dom inte skulle komma hit förrän torsdag eller fredag. Då kunde dom gott ha skrivit så på lappen tycker jag. När det var ovanligt lugnt på dörrbytarfronten i torsdags, blev jag istället orolig att få bo kvar i röran över helgen. Därför fick gossarna som dök upp på förmiddagen igår ett extra varmt välkomnande. Dom var väldigt effektiva och bytte alla tre dörrarna på mitt våningsplan på en timme. På bilden nedan syns skillnaden både utifrån och inifrån mot tidigare. Riktigt klart är det inte i hallen, för det dom skulle klä sidorna med var slut. Tröskeln fattas också. Jag hoppas och tror att jag ska vänja mig, även om känslan jag får ännu så länge är att det är öppet ut till trapphuset. Innerdörren, som dom plockade bort nu, fick mig att känna mig tryggare i mitt lilla bo. Jag är glad att det åtminstone finns ett lock över tittögat.

Blogg 12/11 2021.

 I onsdags hade jag valt att vänta in bussen till Kalmar vid en hållplats som jag både har nära till och där det finns cykelställ. Den enda nackdelen just där är att man inte ser bussen förrän den är nästan framme. För att chauffören skulle hinna se mig också, räknade jag med att bli tvungen att resa mig från min plats i busskuren. Nu hade jag sån tur så en yngling på väg till skolan tog på sig den uppgiften. Min tanke med att försöka få läkartid framåt förmiddagen, är att det inte ska vara lika mycket folk som åker då. Åtminstone på vägen till lasarettet gick den planen fullständigt fel. Bussen var packad med folk. Sista biten delade jag säte med en yngre dam, som av doften att döma var mycket förtjust i vitlök. När jag skulle åka hem var vi däremot inte mer än en handfull passagerare. Då pratade å andra sidan chauffören (som det är förbjudet att samtala med under färd) högljutt med en dam längre fram i bussen under hela resan. Han hann berätta mängder av anekdoter från sitt liv som turistbusschaufför. Tillbaka i Nybro blåste det motvind när jag skulle cykla ner till centrum. Jag tyckte det var jobbigt, men precis framför mig cyklade en äldre man ut. Jag har hört att han ska vara över nittio, men jag kom aldrig ifatt honom.

Blogg 11/11 2021.

 Att vänta är bland det tråkigaste jag vet och igår blev det mycket av den varan. Risken att missa bussen är en stor ångest hos mig. Därför var jag på plats vid busshållplatsen i extremt god tid. Jag fick en del av väntetiden att gå genom att traska runt och fotografera lite. I väntrummet till sjukhustandvården var det en repris av ”Malou efter tio” på tv:n. Jag konstaterade att jag inte hade missat någonting när jag aldrig har sett det förut. Som väl var kom läkaren själv ut och hämtade mig fem minuter före utsatt tid. Medan jag väntade på bussen hem intog jag något som förmodligen skulle räknas som mellanmål. Resten av väntetiden fördrev jag med hjälp av mobiltelefonen. Här hemma fick jag en stund över, innan jag måste ge mig iväg igen. Jag åkte i god tid, eftersom jag ville hinna till förpackningsåtervinningen vid Kvantum på vägen. Stationen här ute är stängd för tillfället och jag ville inte släpa med mig soporna till frissan. Det var svårt att beräkna hur lång tid det skulle ta, så till frissan kom jag också i god tid. Mobilen fick stå för underhållningen under väntetiden där också.

Blogg 10/11 2021.

 Dagen ser ut att bli intensiv, eftersom jag har lyckats dubbelboka mig. När jag blev erbjuden tid hos sjukhustandvården som idag, hade jag ingen tanke på att kolla vilket datum jag skulle till frissan. När jag insåg att det var samma, brydde jag mig ändå inte om att byta, eftersom det ena var på förmiddagen och det andra på eftermiddagen. Man håller dessutom på att byta dörrar i mitt hus. För att vara på den säkra sidan tänkte jag därför dra ner cykeln i källaren innan dom killarna började jobba. Det var mörkt ute på balkongen. Medan jag fortfarande var ute sena kvällar och tidiga morgnar, brukade jag ändå lyckas låsa upp cykeln genom att känna mig fram. Idag var det stört omöjligt. Jag fick hämta en ficklampa för att se vad jag gjorde. Då insåg jag att det var nyckeln som var fel. Den nya lägenhetsnyckeln känns exakt likadan som cykelnyckeln. Det är samma sak med nyckeln till postfacket och den gamla lägenhetsnyckeln, men den ska jag förhoppningsvis inte behöva så länge till. När jag skulle låsa cykeln nere i källaren nu på morgonen var det samma strul med nyckeln igen. När jag kollade hade jag gjort exakt samma misstag en gång till. Det lär nog dröja innan jag lär mig skilja på dom där båda nycklarna.

Blogg 9/11 2021.

 Under förra veckan rev man upp asfalten på Åkrahällskolans parkering. Dom som skulle till skolan eller till förskolan strax intill fick köra bakvägen på cykelbanan och parkera vid idrottsplatsen, om jag har förstått saken rätt. Det problem som uppstod för mig personligen var att förpackningsåtervinningen ligger vid den parkeringsplats som har rivits upp. En granne hade blivit aningen snopen när hon kom dit och containrarna var försvunna. Hon har åtminstone bil. Hade jag traskat dit med mitt skräp i onödan hade jag blivit riktigt sur. Efter en massa googlande hittade jag information om asfalteringen på vuxenutbildningens sida. För att få klarhet i vad som gällde för återvinningen, mailade jag kommunen. När jag kollade mailen nästa morgon, hade särbon redan ringt asfalteringsansvarig på kommunen och fått veta att Nybro Brunn ansvarade för parkeringsplatsen och asfalteringen av den. Jag funderade på att ringa dit, men nästa mail jag öppnade var ett svar på min fråga till kommunen. Flickan som var administratör där hade varit så serviceinriktad att hon hade skickat mitt mail vidare till rätt instans. Innan jag ens hade stigit upp på morgonen hade jag fått svar från en chef på NBAB. Containrarna är bortplockade tills asfalteringen är klar. Om allt går som planerat ska det vara färdigt vecka 48. Till dess får man ta sig till någon av dom andra stationerna. Han bifogade till och med kartan nedan, som visar var dom finns.

Blogg 8/11 2021.

 Stundtals kan jag känna att det är lite överkurs med två olika apotek i lilla Nybro, men då har jag förträngt vilket kaos det var innan vi fick ett till för tio år sedan. Köerna var så långa att någon hade kört in till Kalmar och apoteket där istället. När han kom tillbaka till Nybro var det fortfarande inte hans tur. På den tiden kände jag oftast att jag tillhörde dom yngre. Det fanns inte stolar så det räckte till alla, så jag fick stå och vänta på min tur. Personalen hade inte en chans att få gå hem i tid på kvällarna, eftersom kön skulle betas av först. Hur det ser ut idag vet jag inte, men apoteken verkar bära sig, eftersom båda finns kvar. Lite snurrigt kändes det ett tag, eftersom det vanliga apoteket först blev Apotek hjärtat. Sedan öppnade det vanliga apoteket igen tvärs över torget. Själv besöker jag nästan aldrig något av dom numera. Det är i protest dels emot att det är biltrafik på Storgatan och dels för att jag kände mig lurad en av dom sista gångerna jag besökte Apotek Hjärtat. För sju år sedan upptäckte jag hur smidigt det är att handla allt sånt på nätet. Förmodligen blir det billigare också, eftersom dom företagen inte behöver betala hyra för några butikslokaler.

Blogg 7/11 2021.

 När jag flyttade till Nybro för mer än trettio år sedan fanns det en liten Konsumbutik i mitt bostadsområde. Sedan den lades ner har flera olika aktörer drivit butik där. Ett tag var det till och med restaurang. Han som driver den nu kör samma koncept som flera andra invandrade butiksinnehavare. Det verkar framför allt satsas hårt på frukt och grönsaker. Jag har faktiskt inte varit inne där sedan han tog över, men en granne hävdade att där finns mjölk också. Jag funderade på att gå dit en gång när jag hade glömt att köpa olja, men annonsen nedan avskräckte mig. Fem liter känns som onödigt mycket för mig, som bara använder olja när jag gör langos. Att Dollarstore vid sin etablering i Nybro hade funderingar på att flytta in i Willys gamla lokaler hade jag helt glömt. Jag hade nog blivit en flitigare kund där om det hade legat på promenadavstånd nere vid torget. Nu hamnade det istället ute i Madesjö, som inte ens tillhörde Nybro från början. Särbon och jag har traskat ut dit också någon gång, men helst vill jag ha cykeln om jag ska besöka butiken där. Det blir inte av speciellt ofta ändå.

Blogg 6/11 2021.

 Ibland hjälper det inte hur korrekt svenska journalisterna använder, eftersom jag har lite för bråttom när jag läser. Senast var det idrottsreferaten som jag missförstod helt. När jag noterade att kattungen hade avgjort en match i ishockey anade jag nästan att jag hade läst fel. Det visade sig att matchhjälten istället hette Kettunen. Även om flera av småorterna häromkring heter något liknande, var Målsnåla ingen by jag hade hört talas om. Det berodde på att det var Nybros största hockeylag som hade varit målsnåla. Dom hade med andra ord gjort onödigt få mål. Åtminstone antar jag det, för att läsa ett helt hockeyreferat ger jag mig inte på. Jag kollar fortfarande varje dag hur många i Nybro som har blivit smittade av Corona. Diagrammet nedan var riktigt uppmuntrande, när vi till och med låg på minus. Jag anar att det hade blivit fel någonstans, för dagen därpå var det rättat. Att min före detta arbetsplats är svårstavad har jag förstått. Den heter Kährs, men förvånansvärt ofta placerar folk bokstaven H någon annanstans. Khärs är nog det vanligaste, men i en tidningsartikel hade man skrivit Kärhs. Någons pappa hade i sin ungdom först varit till sjöss och sedan jobbat på Kährs en period, innan han återvände till Öland och blev fiskare.

Blogg 5/11 2021.

 När Word rättar i mina texter kan jag stundtals känna att världen är upp och ner. Ord som jag alltid har skrivit ihop ska plötsligt särskrivas. Sådär blir så där. När istället blir i stället känns det mer som en parkeringsplats för cyklar för mig. När Word vill skriva ihop ord som jag har delat på, beror det oftast på att det missar sammanhanget. Fast när programmet ville ändra puts väck till putsväck blev jag faktiskt lite orolig. Det ordet hade jag aldrig hört. Samma sak när flera kvadratmeter tyg blev kvadratmetertyg. Heter det verkligen så? Eller när utryckningsfordon kvart blev utryckningsfordonkvart. Vad sjutton är det? Den finaste restaurang orten kunde uppbringa, rättades till restaurangorten. Finns det verkligen såna orter? När jag hade lagat lufsa till middag ville datorn att jag skulle ändra verbform till att lufsa. Jag anar att den inte var ute efter maträtten. När jag fick förslaget att ändra ett överlapp till en överlapp, började jag undra om det verkligen finns en fysisk lapp som heter så. När jag skrev ”om du älskar någon släpp henne fri” fick jag veta att det skulle stå något framför släpp. Så klagar man på att kvinnor objektifieras. Små kloka ord började tydligen med ett sammansatt ord. Hurdana är ord som är småkloka?

Blogg 4/11 2021.

 Gårdagens cykeltur till Kvantum höll på att ge ett oönskat tillskott av kalorier, när en fluga flög långt ner i halsen på mig. Jag tror att jag lyckades hosta upp den, men det kändes ändå som om den fanns kvar resten av dagen. I butiken njöt jag i vanlig ordning av den trevliga och ambitiösa personalen. En flicka följde med mig genom halva affären, för att visa mig exakt var det fanns soja. Skåpet med grillad kyckling var återigen tomt. Den här gången var det lättare att förstå varför, eftersom den såldes till extrapris. När jag frågade en i personalen hur länge det kunde dröja att få en, trollade hon fram en kyckling direkt från ugnen. Jag kan bara hoppas att den var färdiggrillad. I fortsättningen tänker jag ringa och beställa så fort jag kommer ur sängen på förmiddagen, när jag har planerat att köpa kyckling. Jag tycker inte att det ska behövas, men det verkar vara enda sättet om man vill vara säker på att få en. Bland mejerivarorna saknades min vanliga Yoggi med jordgubbssmak. Gossen som svarade på frågor där lät nästan oförstående när jag frågade efter den. Däremot visste han att det fanns jordgubbssmak både i den laktosfria varianten och den med lite fett. Nu tog jag en med smak av jordgubbar och smultron istället.

Blogg 3/11 2021.

 Senaste gången jag städade bland instruktionsböcker och liknande måste jag ha lyckats bättre än vanligt. Hur mycket ordning och reda jag än försöker skapa bland dom, hittar jag nästan aldrig det jag söker. Häromdagen fann jag bruksanvisningen till mina gåstavar direkt. Den ena handremmen gick inte att dra åt. Det innebar att jag höll krampartat i staven med risk för att få skavsår i tumgreppet. Av instruktionen förstod jag att en liten grej som hängde lös skulle tryckas in i ett hål. Turligt nog var mannen i mitt liv här. Han är starkare än jag och kunde trycka dit den utan att bruka våld. Bara några timmar senare var det hörlurarna jag behövde hjälp med. Medan jag jobbade natt i veckorna satt jag uppe om nätterna även i helgerna. Då använde jag hörlurar vid datorn. Eftersom det var ett par, tre år sedan, kom jag inte alls ihåg hur man bar sig åt för att få in ljudet i lurarna. Jag gjorde ett par taffliga försök, innan jag bestämde mig för att leta upp bruksanvisningen till dom också. Jag hittade den på nolltid och med ledning av den gick det lätt att koppla ihop dator och lurar.

Blogg 2/11 2021.

 Jag brukar tänka att jag tänder ljus för dom jag saknar i lyktan ute på balkongen. Ser dom det inte där lär dom inte se det på kyrkogården heller. Inför allhelgonahelgen köpte jag ändå ett par gravljus. Vi tände ett i minneslunden i lördags och sparade ett till nästa helg. När jag skulle kolla hur länge dom förväntades brinna, hittade jag bara någon typ av datummärkning. Jag tyckte väl att bränntiden hade varit aningen intressantare. När jag sökte upp ljusen i Kvantums nätbutik, satt det en stor etikett på varje med alla uppgifter. Jag minns det fortfarande inte, men jag antar att jag har pillat bort etiketterna och glömt det så fort jag var klar. En intressant grej med prissättningen var att det fanns exakt likadana ljus fast röda. Dom var av någon anledning billigare än dom vita. När det kommer till levande ljus, gjorde jag ett fynd på loppis för ett par månader sedan. En kvinna visade upp små ljussläckare som hennes man hade tillverkat. Dom kostade bara en tia. Dom kronorna tyckte jag det kunde vara värt att få testa den. Den är helt suverän i sin enkelhet, för man bara nyper till om veken för att släcka lågan. Så gör väl vissa med fingrarna. Vill man ha en lite tjusigare variant finns den på bilden nedan hos butiken Boligheter. Den kostar å andra sidan mer än tio gånger så mycket.

Blogg 1/11 2021.

 Huruvida dataspel är nyttigt och lärorikt eller bara trams beror nog på vem man frågar. Jag tycker det är väldigt roligt och ger ungefär lika mycket hjärngymnastik som att lösa korsord. I vissa spel är det för övrigt exakt det jag gör. Ibland kan man lära sig ett och annat också. Jag visste att det där med att blanda dom olika räknesätten i ett tal inte är så enkelt som det verkar. Man kan inte bara räkna från vänster till höger, eftersom några av räknesätten har högre prioritet än dom andra. Problemet var att jag aldrig hade tagit reda på hur den prioriteringsordningen såg ut. Om det var någonting som man fick lära sig i skolan, så har jag glömt det på fyrtiofem år. Så hittade jag ett vansinnigt roligt spel, där talen bara blev längre och längre. Jag hade ingen som helst chans att lösa dom utan att googla fram den där prioriteringsordningen. Nu vet jag, efter sextio år här på jorden, att multiplikation och division alltid går före addition och subtraktion. 2 +3 x 2 blir alltså inte tio, som jag alltid har trott, utan åtta.