Blogg 11/3 2025.

På Internet såg jag hela tiden kläder och annat som jag skulle vilja ha. Jag kollade runt på stan utan att hitta någonting liknande det som hade lockat mig. Skicka efter kläder är ingenting jag brukar våga mig på, eftersom jag anser att dom behöver provas. Nu köpte jag i alla fall några plagg som var så billiga att jag kände att jag inte behövde strula med att returnera dom om det blev helt fel. Döm om min förvåning när två toppar och ett par byxor helt motsvarade mina förväntningar både när det gällde material och passform.
 Vi uppvaktade grannfrun när hon fyllde nittio, så i lördags var vi bjudna till henne och hennes sambo på eftermiddagskaffe. Eller te då till min särbo, som inte dricker kaffe. Det bjöds på wienerbröd, saffranskringlor och tårta. Särbon uppskattar inte alkohol heller, men jag fick både päronkonjak och Baileys.

Blogg 10/3 2025.

 Förutom röda rosor och paket på min födelsedag bjöd min älskade särbo på lunch på Baroness. Pannbiff för honom och pizza till mig. Båda mina bröder tajmade sina telefonsamtal för att säga grattis perfekt. Den ene ringde när jag var klar i duschen och innan jag hade hunnit lämna hemmet. Jag stängde av signalen på telefonen medan vi åt. Min andre bror ringde tio sekunder efter att jag hade satt på den igen. Särbon och jag fortsatte in på Godisgrisen, där han bjöd på glass till efterrätt. Jag trodde att jag tog en vanlig Daimstrut, men mannen påpekade för mig att det stod Dumle på den. Jag är minst lika förtjust i Dumle som i Daim, så det var en mycket välsmakande nyhet. Åtminstone var den ny för mig. Promenaden till och från rondellen ägnade vi åt fotografering. Det var länge sedan vi var ute och plåtade tillsammans annars.

Blogg 9/3 2025.

 När Torbjörn gick bort begravdes han tillsammans med sina föräldrar. Stenen togs bort för att sätta dit hans namn och sedan dess har jag väntat på att den skulle komma tillbaka. Det dröjde mer än ett halvår, men nu är den på plats. Det som stör mig lite är att inte alla tre har samma stavning på efternamnet. Det verkar som om dom själva har stavat det med ett H på slutet, men att namnet inte stavades så i ”kyrkböckerna”. Vi är ju några stycken som stavar våra namn annorlunda än hur dom ”ska” vara. Jag kan tänka mig att pappan sa till om hur dom stavade när mamman dog och att Torbjörn gjorde det när pappan gick bort. När det sedan var dags för honom själv fanns det ingen kvar som kunde säga något, så man stavade enligt vad som stod i folkbokföringen. Min särbo var tveksam till att ha ett H i slutet på namnet. För mig som dansade mig igenom min ungdom är Lundegård utan H framför allt en festplats.

Blogg 8/3 2025.

 Jag kollade grafen på proverna på sköldkörteln i min journal. Det var där jag konstaterade att dom inte hade tagits tidigare. När jag senare skulle kolla grafen på kolesterolet insåg jag att någonting var fel. Där fanns också bara ett enda resultat och det vet jag att dom har kollat i flera år. Då som först kom jag ihåg att inga journaler från Astrakanen finns kvar på 1177.se. Jag fick leta fram kuvertet med utskrifterna. Där kunde jag konstatera att man hade tagit det där provet också i alla år. Tidigare hade det varit normalt, så jag kan inte ha haft det här problemet speciellt länge. Pappa skakade lika mycket som jag, så ett tag funderade jag på om han i själva verket också hade problem med sköldkörteln. Återstår att se om endera betablockeraren eller den medicin jag eventuellt får på sjukhuset får mina händer att lugna ner sig. Speciellt den vänstra då.

Blogg 7/3 2025.

 Jag tog upp det här med att jag är tjock i halsen med en läkare för flera år sedan. När han inte kände något speciellt på den lät han saken bero. Jag har inte trott att det var lönt att be om en second opinion, så mina senaste två husläkare har jag inte tagit upp problemet med. Nu gjorde jag i alla fall ett försök med den nya läkaren. Jag vet inte om han heller kände någonting, men han tog mig på allvar och tog prover på sköldkörteln. När dom inte såg så bra ut fick jag gå dit och ta fler. Så ringde han mig i veckan och berättade att han hade skickat en remiss till en specialist på sjukhuset. Jag behövde inte vara orolig sa han, men efter en del googlande är det svårt att låta bli. Direkt efter besöket hos honom fick jag en tid till hudmottagningen på lasarettet. Två remisser på en enda hälsokontroll är väl nästan rekord.

Blogg 6/3 2025.

 Frågesportprogrammet ”Muren” är igång med en ny säsong. Jag älskar verkligen det där programmet och blev förtvivlad när jag inte hittade avsnitt nummer två. Som jag fattade det fanns bara det första avsnittet på play och så väntade man på det tredje. Jag skrev till och med till SVT Play och frågade. Medan jag väntade på svar dök tanken upp att allehanda program har en tendens att få maka på sig när det är sportsändningar. Jag kollade tablån för det aktuella datumet. Mycket riktigt hade det sänts fotboll då istället för ”Muren”. Det var alltså det andra avsnittet vi fortfarande väntade på. Någon dag senare fick jag svar på mitt mail med precis den informationen. Jag fick till och med veta att det var en fotbollsmatch från damernas Nations Leauge som hade sänts den aktuella fredagen. Det var för övrigt en mycket trevlig kommunikatör som hade svarat.

Blogg 5/3 2025.

 När vi gick till vårdcentralen i måndags stängde jag av ljudet på telefonen. Sedan glömde jag att sätta på det igen. Uppenbarligen kollade jag inte skärmen heller. Jag var uppe i vindsförrådet en stund med telefonen i fickan, men märkte aldrig att det var aktivitet på den. När jag kom ner igen och kollade skärmen blinkade det både för samtal, meddelande, mail och SOS-larm. Bland annat hade dom ringt från Folktandvården och bett mig ringa tillbaka. Jag skulle ha varit hos tandläkaren dagen därpå, men nu var han sjuk. Nästa tid han hade var inte förrän i mitten av april. Något mer jag glömde till långt framåt eftermiddagen var att jag inte hade hunnit blogga och läsa tidningen på morgonen. När jag inte följer mina vanliga rutiner faller det jag brukar göra bort helt.

Blogg 4/3 2025.

Jag hade fått order att traska ner till Achima care och ta fler prover igår. Hela natten innan slog mitt hjärta till och med fortare än vanligt. Jag håller på att byta medicin och ska inte ta någon Bisoprolol, men kände att jag knappast skulle ta mig dit om jag inte tog en. Tanken hade slagit mig att be min själs älskade att följa mig till vårdcentralen, eftersom jag mådde dåligt. Nu fungerar telepatin oss emellan hyfsat, så han stod i hallen innan jag hade hunnit iväg, utan att jag hade ringt honom. Det blev en blåsig promenad. Sköterskan som skulle sticka mig tyckte först att det gick jättebra. Sedan fick hon ändå inte ut något blod, utan hon fick sticka igen. På vägen därifrån mötte vi en dam som såg bekant ut. Hon såg på mig också, så jag chansade på att det var rätt person. Vi hade inte setts på trettio år eller så, fast vi bor i samma lilla stad.

Blogg 3/3 2025.

Hur mycket jag än läser om ruskigheterna i världen och dess ledare, känns det inte som om jag förstår. Nu senaste var det Storbritanniens premiärminister Keir Starmer som skulle varna Zelenskyj att fred med Ryssland innebär att man måste laga relationen med Trump. Ska han krypa på knä och ge Trump hela sitt land, eller hur sjutton skulle det gå till? Samtidigt säger han att ”Vi har en möjlighet att gå samman för att säkerställa en rättvis och varaktig fred i Ukraina som säkrar deras suveränitet och säkerhet”. Varför i hela friden har ”vi” i så fall inte gjort det för länge sedan? Hur många liv och hur mycket mänskligt lidande hade inte kunnat sparas om ”vi” hade fått till den där freden för flera år sedan? Kostnaderna för att bygga upp infrastrukturen i Ukraina igen ska vi bara inte tala om. Varför är män så stridslystna? Hur många av krigen i världen har startats av kvinnor?

Blogg 2/3 2025.

Det kan göra mig lite förtvivlad att många stadsbor inte verkar se skillnad på kvigor, kor och tjurar. På nätet ser jag hur dom kallar alla nötkreatur för kossor. Jag hade ändå en förhoppning om att dom visste att det var hondjuren som kallades kor. Tills någon blev tillrättavisad och istället för att förstå sitt misstag på fullt allvar skrev att hen önskade ett gott liv åt alla kossor av båda könen. Kan man göra annat än sucka?
Jag mindes från min uppväxt att farmor och hennes väninna fyllde år på samma datum. Väninnan var född exakt ett år efter min farmor. Att det fanns fler likheter upptäckte jag inte förrän jag googlade fram deras gravar på nätet. Då insåg jag att båda dessutom hette Ragnhild i andranamn.
Mina gåstavar har en tendens att bli kvar här hemma när jag tar mina promenader. Jag antar att jag inte kan hävda att jag glömmer dom, när det kan gå både veckor och månader innan det slår mig att jag inte har använt dom på länge. Då har jag väl snarare förträngt att dom finns.

Blogg 1/3 2025.

 Diskmaskinen ville plötsligt inte vara med längre. Den räknade ner tiden, så strömtillförseln var det uppenbarligen inget fel på. Däremot fyllde den varken på vatten eller diskade. Den hade visserligen bestämt sig för ett annat program än det jag brukar använda, men den ikonen lyste klart och tydligt och jag fick inget felmeddelande. Jag gick igenom bruksanvisningen utan att hitta någon lösning på problemet. Jag provade med att dra ur sladden en stund, men maskinen gav inte ett ljud ifrån sig. Jag såg framför mig hur jag skulle få diska alltihop för hand och sedan vänta, ingen vet hur länge, på hjälp från fastighetsteknikern. Hade han sedan bara visat mig att jag hade gjort någonting avigt, hade det varit riktigt snopet. Den enda knapp jag inte ville ge mig på var den som startar disken med fördröjning. Till slut tryckte jag på den också och var uppe i arton timmars fördröjning innan jag plötsligt fick igång diskmaskinen. Lycka är en maskin som äntligen börjar diska efter att ha verkat stendöd.