Blogg 1/5 2026.

 När min husläkare ville skicka mig på magnetröntgen frågade han om jag hade någon metall i kroppen. Det har jag inte vad jag vet. Tanken på den nya tanden som ska dit slog mig, men jag kom mig aldrig för att säga något om den. Istället ringde jag käkkirurgin efteråt och frågade dom. Metall var det förstås men ingenting som skulle lägga hinder i vägen. Jag skulle bara komma ihåg att säga det till dom som skulle röntga. På köpet fick jag nu lite mer information om ingreppet i munnen. Jag ska dit två gånger och undrade om man satte dit alltihop samtidigt eller det bara var skruven vid första besöket. Det visade sig att den var det enda dom gjorde över huvud taget. Dom gör bara sånt som är under tandköttet. Själva kronan sätter tandläkaren på Folktandvården dit. Med kallelsen till sjukhuset fick jag bara bussbiljetter till det första besöket. Jag tänkte att det skulle gå att fixa dom andra per telefon, men det får jag snällt komma ihåg när jag väl är där.

Blogg 30/4 2026.

 Nyheterna i morgontidningen förundrar mig ofta. Som efter förra helgen, när det hade varit cruising i Nybro. Den stora rubriken löd: ”Fylla och basebollträ - så var helgens cruising”. Under den stod det med mindre text: ”Polisens sammanfattning: Lugnt och städat”. Dom har uppenbarligen inte så höga krav på vuxna människor. Jag förstod av artikeln att det brukade förekomma någon fulare misshandel, men någon sån hade det inte varit i år. Man kan undra hur mycket fulare det kan bli än att slå sönder någon med ett basebollträ. På insändarsidan blir det förstås ännu mer förvirrat, eftersom människor har så diametralt olika syn på saker och ting. Man vill bygga ett kraftvärmeverk här i närheten och vi som bor nära är inte helt övertygade om det goda med den idén. Den granne som är mest insatt hade till och med överklagat den godkända detaljplanen. Samtidigt skrev verksamhetsledaren på Nybro Företagsgrupp en insändare om hur glada vi borde vara över den etableringen.

Blogg 29/4 2026.

 Även om jag tar mängder av mediciner och känner mig lite gnällig emellanåt inser jag mellan varven att det kunde vara betydligt värre. Som när jag nu läser i min journal att jag inte har nystagmus. Om jag förstår saken rätt är det samma darrning som jag har i händerna fast i ögonen. Det låter onekligen som om det skulle vara ännu jobbigare om ögonen ryckte likadant som händerna gör. Ett vaccin som min husläkare verkligen rekommenderade var det mot bältros. Det lät som en riktigt läskig sjukdom. Vaccinet kunde till och med minska risken för demens. Nu finns det ju så många sjukdomar man kan vaccinera sig mot. Med tanke på hur dyrt det är brukar jag nöja mig med dom jag kan få gratis. Det här vaccinet var så extremt dyrt att läkaren delade upp chocken lite. Först sa han 2500 och sedan gånger två. Man kan undra hur många gamlingar som tar sig råd med det.

Blogg 28/4 2026.

 Igår var det dags för den årliga kontrollen hos min husläkare. På ett år hade jag förstås hunnit glömma varför det är en bra idé att ta med sig glasögon när man går dit. Jag har alltid med mig en lapp med blodtryck jag har tagit själv under året. När han ska skriva in dom i datorn ber han mig läsa upp dom, men det ser jag förstås inte att göra utan glasögon. När han hade lyssnat på blåsljuden från mitt hjärta gav han mig stetoskopet så jag också fick höra. I journalen från ifjol hittade han en anteckning om att jag skulle ha gjort magnetröntgen på hjärnan vilket jag inte har. Jag vet inte vilket som är skummast med den uppgiften. Var han har fått den ifrån eller att jag inte har noterat den när jag har läst min journal. Förutom att ta EKG och blodprover kollade sjuksköterskan längd och vikt. Eftersom jag har hört att man krymper när man blir gammal sträckte jag på mig allt vad jag kunde men det hjälpte inte. Jag var ändå en centimeter kortare än vad jag har hävdat hela mitt vuxna liv att jag är.

Blogg 27/4 2026.

 Det är inte alltid jag fattar att det är från utlandet det ringer när jag får mystiska telefonsamtal. Oftast är det ändå ingen i andra änden när jag svarar. Sist det hände kollade jag efteråt att +35 var landskoden till Albanien. Å andra sidan upptäckte jag senare att Finland har +358. Lite oklart således om dom ringde från Långbortistan eller något grannland. Språket kunde ju ha gett lite vägledning, men hur dom pratade fick jag som sagt aldrig veta.
Min själs älskade är djupt skeptisk till AI. Han har väl mest hört talas om allt elände som tekniken kan ställa till. Själv har jag lärt mig älska den. Istället för att googla som en tok på det jag undrar, utan att alltid hitta svaret på rätt sak, frågar jag AI. Den söker igenom mängder av webbplatser på nolltid och svarar sakligt på exakt det jag undrar. Oftast är den dessutom mycket trevlig och frågar om jag vill veta ditt eller datt också i samma ämne.

Blogg 26/4 2026.

 Många bruksanvisningar är utskrivna på ett enda stort pappersark som sedan är hopvikt flera gånger. Jag antar att det är billigast att göra så, men speciellt praktiskt är det inte. Speciellt inte om man har försökt trycka in så mycket text som möjligt på minsta möjliga yta. Millimeterhöga bokstäver ser jag inte att läsa ens med glasögon. Senaste gången det hände kan mängden text ha hängt ihop med att man ville förmedla budskapet på fjorton (14!) olika språk. Man hoppas ju att dom exporterar till så många länder, så det inte bara är så maximalt mångkulturellt i ett enda land. Att bara hitta svenska bland alla dom språken var en utmaning och sedan såg jag som sagt ändå inte att läsa texten. Dom gånger jag ser vad det står uppstår nästa problem. Att räkna ut var sjutton texten fortsätter på det där arket.

Blogg 25/4 2026.

 Så länge jag ägnade mycket av min tid åt brevskrivning och liknande fick jag post i stort sett varenda dag. Numera delas inte ens posten ut varje dag och dom flesta veckor kommer bara min skvallertidning. Därför var det något av en chock när postfacket i det närmaste var fullt häromdagen. Tillsammans med nämnda tidning låg en bok jag hade skickat efter åt älsklingen och dessutom sex (6!) stycken brev. Ett var från ICA och ett från Folktandvården. Resten kom från Nordea. Allihop innehöll samma papper med information. Det enda som skiljde dom åt var numret på dom olika pensionsförsäkringarna. Jag kan nästan tycka att det kunde ha räckt med en omgång där dom kunde ha skrivit alla dom olika numren. Om det nu nödvändigtvis skulle skickas ut fyrdubbelt av alla tre lapparna borde man åtminstone ha kunnat stoppa dom i samma kuvert. Portot är ju inte billigt direkt.