Blogg 14/3 2026.

 När yoghurten jag hade beställt från Kvantum saknades, ersattes den av någon för mig obegriplig anledning med kefir. Det fanns annars fyra andra smaker av den där yoghurten, som jag tyckte hade varit mer likt mitt ursprungliga val. Jag bestämde mig i alla fall för att testa istället för att skicka tillbaka den. Det slutade med att jag numera äter kefir istället för yoghurt till frukost. Eller dricker då. När rätt smak på Fun light saft var slut ersatte dom den med vanlig, sötad saft. Där gick dom tydligen helt på smaken istället för att ta en annan variant av rätt sorts saft. Socker är ju alltid gott, så jag behöll den också. Det kanske hade varit värre om jag hade varit diabetiker. Jag antar att det är en app dom använder som talar om vilket som ska ersättas med vad. Den som har programmerat appen och jag är inte alltid överens om vad som är logiskt.

Blogg 13/3 2026.

 I en dokumentär jag såg låg en skottskadad kille och förblödde medan ambulansmännen stod utanför och avvaktade. Dom visste inte om någon gärningsman fanns kvar och vågade/fick inte gå in förrän polisen var på plats. Dom befann sig tjugo mil bort, så då var det för sent. Killen som höll på att dö kunde knappast springa runt och säkra lägenheten. När tjejen på larmcentralen frågade om det var någon kvar provade han med att ropa. Ingen svarade men det dög inte som garanti för att ingen gärningsman fanns i lägenheten. Hade han levt idag om han hade ljugit och sagt att han hade sett mördarna lämna området? Som jag fattade det kom till slut hans mamma dit och gick in. Hon var beredd att riskera att möta någon för att rädda sin son. Så ett annat scenario är att det kunde ha slutat annorlunda om gossen hade ringt mamma istället för SOS.

Blogg 12/3 2026.

 När jag började blogga på Nogg.se minns jag det som att informationen var att man enbart kunde använda DHTML-redigeraren i Explorer. Jag tror det är sjutton år sedan och den har fungerat i Firefox under hela den här tiden. Tills häromdagen. Då var plötsligt nästan alla kommandon dimmade och omöjliga att komma åt. Lösningen var som på så mycket annat att byta webbläsare, för i Chrome fungerade det som det skulle. När jag nu gick in för att kolla inför det här blogginlägget såg det ut som det skulle i Firefox också. Det är bara att hoppas att det fortsätter så. En annan intressant detalj med Chrome är språket. Älsklingens Instagram ändrar mellan engelska och svenska lite som den vill. När jag nu använde den webbläsaren några dagar såg redigeraren ut som på bilden. Det mest intressanta är inte att den använder engelska utan att ”välj fil” står på svenska mitt i alltihop. Ingen logik alls.

Blogg 11/3 2026.

 Jag ser lite halvtaskigt på långt håll. Tillsammans med min ansiktsblindhet betyder det att jag har svårt att se om dom jag möter ute är några jag borde hälsa på. Det känns lite fånigt att starrbliga på vilt främmande människor. I helgen gjorde jag som vanligt och försökte avgöra på avstånd om damen jag mötte verkade bekant. Hon påminde lite om en före detta arbetskamrat, men hon har flyttat uppåt landet, så hon kunde det knappast vara. Så långt i mina funderingar släppte jag tydligen alltihop, för precis när hon skulle ha passerat mig sa hon ”Hej Eva”. Först då såg jag att det var min hårfrisörska. Hon har klippt mig i över tjugo år, så henne kan man tycka att jag borde känna igen vid det här laget. Möjligen kan jag skylla på att vädret var vackert och jag hade solen i ögonen.

Blogg 10/3 2026.

 När jag var barn minns jag tydligt att första veckan i mars var magisk eftersom födelsedagen närmade sig. Det var kalas, presenter och möjligen roligt att bli ett år äldre. Det sistnämnda gällde bara dom fjorton första åren av mitt liv. Dom senaste femtio har gått så fort att jag helst bara skulle vilja stanna tiden. Den digitala världen har i alla fall ersatt en del av uppmärksamheten man fick i skolan när man fyllde år. På Facebook är det ett gäng som skriver grattis, eftersom appen påminner dom om födelsedagar. Mina båda banker har mailat varsin grattisfilm. På Svenska spel stod det ”Grattis i förskott” dagarna före min födelsedag. Igår byttes det ut mot texten på bilden nedan. Från Kvantum får jag till varje födelsedag ett presentkort på en djupfryst tårta. Älsklingen hävdar att han aldrig har fått någon, men jag tror att han kan ha misstagit meddelandet för reklam. Han fick i alla fall äta upp min i helgen, eftersom han är mer förtjust i tårta än vad jag är.

Blogg 9/3 2026.

 Älsklingen brukar bjuda ut mig på mat på min födelsedag. I år tog vi det dagen innan, eftersom det var söndag. Visserligen satte sig en barnfamilj precis intill oss, men jag antar att där är mer folk idag, när dom kör dagens lunch. Vi gick i vanlig ordning till Baroness som ligger alldeles i närheten av våra bostäder. Där jag kan få pizza eller kebab och särbon vanlig husmanskost. Igår blev pizzan Fyra ostar. Den passar mig, som älskar ost, perfekt. Jag blir mätt på en halv pizza, så den andra halvan bar jag hem och åt till kvällsmat. På hemvägen plåtade vi lite, även om det var svårt för mig att hitta motiv. Snön är i stort sett borta och grönskan har inte riktigt kommit igång ännu. Intill väggen här hemma blommade i alla fall både krokus och snödroppar. Vi funderade på att köpa varsin glass till dessert, men vi väntade tills vi kom hem istället. Här finns alltid glass i frysen.

Blogg 8/3 2026.

 Jag kommer från Öland, där dom lade ner järnvägen samma år som jag föddes. Här i Nybro har jag bott femtio meter från järnvägen i 35 år, men jag är fortfarande lika fascinerad av tågen som passerar. Häromdagen fick jag se fyra olika tåg medan jag var ute och gick. Det kom först ett krösatåg. Det brukar älsklingen kalla för Örsjöexpressen. Öresundståget kallar vi för gråsuggan och SJ-tåget har blivit mitt tåg, eftersom jag tycker det är så fint. Jag blir glad av att bara se det. Förutom dom tre kom det ett tåg från Green cargo. Den här årstiden ser jag tågen från min balkong. En dag hade jag tur när jag hörde ett pipande. Jag skulle mest bara kolla om det var sopbilen som var på nästa gård, men precis när jag tittade ut körde mitt tåg förbi. På sommaren när det är som grönast hör jag bara ljudet.