Blogg 27/3 2026.

 Jag har oftast en i reserv hemma av allting jag använder regelbundet, men ibland kan det bli lite för bra. Det har hänt mig både med saft och digestivekex att det redan har stått en reservförpackning där när jag ska ställa in den jag har köpt. Lite oklart i vilket läge jag virrar till det, men någon typ av miss måste det bli. 

Hushållspapperet jag använder är numera perforerat i hälften så stora bitar mot tidigare. Jag inbillar mig att tanken är att man ska använda mindre, men för mig blir det tvärtom. En sån där pyttebit räcker inte till någonting och att räkna dom känns onödigt tidskrävande. Istället höftar jag och oftast blir det nog att jag tar mer papper än jag gjorde förut. Då var det enklare både att se och att veta hur mycket jag behövde.

Blogg 26/3 2026.

 Jag såg en dokumentär om en man som hade drabbats värre än dom flesta. Redan när han var ung hade han sprängt av sig handen med någon typ av raket eller liknande. Jag tror det var någonting hemmagjort. När han byggde huset slog någonting sönder hans öga. Så hade han djur och blev stångad svårt av en tjur. Till sist avslutades han liv med att han blev rånmördad. Efter programmets slut upptäckte jag att Postnords paket-app blinkade på telefonen. Fast när jag öppnade den stod det fortfarande att min försändelse var på väg. Det var förstås både förvirrande och frustrerande. Jag stängde appen men öppnade den igen i hopp om att lyckas klura ut vad som hade hänt. Då stod paketet plötsligt som levererat. Det var bara att ta hissen ner till postboxen där det låg och väntade.

Blogg 25/3 2026.

 Med tanke på att jag har snarkappen igång när jag sover har jag telefonen på laddning hela nätterna. Åtminstone är det tanken men någon gång händer det att den inte är fulladdad på morgonen. Då lägger jag den på laddning på diskbänken i köket eftersom det mest lättåtkomliga eluttaget finns där. Sist det hände var jag lite orolig för att älsklingen hade ringt medan jag stod i duschen. I vanliga fall ligger telefonen på skrivbordet där jag hör den till badrummet. Om jag inte duschar då. Nu gick jag alltså dit för att kolla så jag inte hade missat någonting bara för att inse att telefonen låg i köket. Precis när jag lyfte upp den för att kolla ringde särbon. Snacka om att tajmingen var perfekt. Telepati tror han inte riktigt på. Jag brukar annars hävda att det är därför jag kan gissa rätt på mycket när vi kör frågespel. Han ser ju svaret och då går det via telepati till mig.

Blogg 24/3 2026.

 Om varmvattnet försvinner helt känns det förstås akut, men på sistone har det bara småstrulat lite. Jag gjorde i alla fall en felanmälan till slut, där jag bara skrev att det hade varit dåligt med varmvatten ett par dagar. Dagen efter hörde jag ingenting. Dom närmaste två dagarna hade jag tur med när fastighetsteknikern hörde av sig. Första dagen ringde han medan jag låg och mornade mig. Det innebar att han varken väckte mig eller ringde när jag stod i duschen. Nästa dag hade jag kommit ur sängen lite tidigare än vanligt, så när han ringde var jag redan klar i badrummet. Han och kollegan skulle komma hit och kolla under förmiddagen. Jag funderade lite över min planering men jag hade inte behövt oroa mig. Dom ringde på dörren innan jag ens var klar med frukosten. Någon blandare som strulade hade dom blockerat, men ärendet står fortfarande inte som avslutat. Jag antar att dom letar vidare.

Blogg 23/3 2026.

 Jag är extremt förtjust i att ligga och dra mig på morgnarna. Somnar jag då om verkar chansen öka för att jag ska minnas vad jag har drömt när jag vaknar. En morgon besökte jag således kyrkogården i min hemby på Öland. Där hade man byggt ett litet hus över vår familjegrav. Ett kapell hade också tillkommit. Där fanns en massa människor med uppseendeväckande sminkningar eller möjligen masker. Jag pratade med en dam och vi jämförde namn för att se om vi hade några gemensamma bekanta. Jag kände bara igen ett enda. Dom andra var bara konstiga. Jag ville ta ett kort på dom där människorna men jag hade glömt telefonen, som jag har kameran i, i bilen. Så jag sa mycket insiktsfullt till damen jag talade med att om jag går och hämtar den kommer ni inte att vara kvar när jag kommer tillbaka eftersom det här bara är en dröm.

Blogg 22/3 2026.

 När jag skulle bära hem ett tungt paket från posten hade jag varit förutseende och tagit med mig ryggsäcken. Problemet var att den inte är jättestor och paketet var format som en ganska lång rulle. Jag hoppades att det skulle fungera med att låta det sticka upp en bit och dra ihop dragkedjan runt det. Det hade det säkert gjort om det inte hade varit så tungt. Nu gick dragkedjan upp och jag märkte ingenting förrän jag tappade paketet. Första gången hände det inne på konditoriet och det var förstås extra pinsamt. När det hade hänt ett par gånger till på hemvägen kom jag till slut på den goda idén att hänga ryggsäcken på magen istället för på ryggen. Då blev det mer som att bära en bebis och jag kunde hålla om den så att ingenting ramlade ur. Kondiset heter för övrigt Priems. Så finns det ju en mack som heter Preems. Jag har stora problem med att komma ihåg vilket som stavas hur.

Blogg 21/3 2026.

 Även om jag helst använder datorn så fattar även jag att det mesta går att fixa i telefonen. Men när det gällde felanmälan till min hyresvärd stötte jag på patrull. Jag gick in på webbsidan, men tjänsten felanmälan saknades helt. Det borde förstås inte vara på det viset, så jag skickade frågan som ett ärende till kundtjänst. Flickan som svarade var en riktig pärla. Att hon började med att skriva att hon hade sett mitt ärende tolkade jag som att det kanske inte riktigt var hennes jobb, men att hon ville hjälpa mig ändå. Hon frågade om jag hade testat att expandera menyn vid fliken Mina Sidor. Det trodde jag förstås att jag hade gjort tills jag såg skärmdumpen hon hade skickat med för att visa. Jag hade klickat på själva texten. Att pluset också var klickbart hade inte ens slagit mig. Flickebarnet fick ett extra plus i kanten när hon dessutom svarade på mitt tackmail.