Vi var fem personer som genomförde en gemensam räddningsinsats, när min 92-årige granne ramlade och krossade höften för en månad sedan. Igår var vi hemma hos honom och hans sambo, där vi blev bjudna på smörgåstårta. Jag fick en starköl och så smakade jag ett halvt glas av det vita vin som dom andra damerna drack. Till kaffet bjöds det både mjuk kaka och kolasnittar. Strax innan hade jag sett hur någon åt en sån på tv och blivit riktigt sugen. Märkligt sammanträffande att jag blev bjuden på det samma dag, för annars hade jag inte ätit det på flera år. Vi har bott grannar i trettiotre år, men före olyckan hade jag aldrig varit inne hos dom. Vi har på sin höjd ringt på varandras dörrar, när vi har behövt låna ett eller annat. Mannen påpekade att det finns folk som har bott grannar i femtio år, men inte ens hejar när dom möts. Pratat när vi har setts utomhus har vi i alla fall gjort i alla år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar