Brandvarnaren.

Min brandvarnare fick tuppjuck en kväll när luftfuktigheten var ovanligt hög. Åtminstone utgår jag ifrån att det var vad som hände. Den började tjuta helt opåkallat. När den började för andra gången rev jag ner den och slet ur batteriet. Under tiden höll den på att göra mig döv. Den för verkligen ett jäkla liv. Jag kände ingen röklukt, hörde inget från resten av huset och såg ingenting ovanligt genom fönstret. Då kändes det som lite överkurs att ringa brandkåren och/eller evakuera. Det jag däremot funderade på var att köpa en ny brandvarnare, eftersom jag inte vågade lita på att den gamla fungerade som den skulle. När jag kom till Kvantum hade dom två olika. Eftersom jag tror att man får vad man betalar för, tänkte jag ta den dyraste. Så träffade jag på en av dom trevligaste i personalen, och passade på att få lite rådgivning. Hon trodde inte alls att den dyraste var så mycket bättre. När hon hade hört min historia tyckte hon inte att jag behövde någon ny brandvarnare över huvud taget. Bra med ärliga försäljare. Nu har jag återgått till den ursprungliga planen, och satt upp den gamla brandvarnaren igen, med fara för eget liv. Risken att ramla ner från trappstegen och slå ihjäl mig (som Magdalena Ribbing) verkar nästan större än den att bli innebränd. Ännu så länge har den varit tyst och lugn. Åtminstone vad jag vet. Drar den igång mitt i natten, när jag är på jobbet, blir jag väl inte så populär hos grannarna.

Längtan efter svalka.

Jag har hittat en app som gör att skrivbordsbilden i datorn ändrar sig varje dag. Det är den ena tjusiga naturbilden efter den andra. Vinter, snö och kyla är inte riktigt min grej annars, men när det hade varit trettio grader varmt tillräckligt länge uppskattade jag till och med bilden nedan. Jag kan tycka att vissa människor uppför sig lite märkligt på sommaren. Som han som låg iklädd endast badbyxor och solade på en bänk i centrala Nybro. Jag hoppas åtminstone att det var vad han gjorde. Man läser ju så mycket om folk som ligger sjuka eller döda utan att någon som ser dom fattar det. Det enda jag har saknat som ensamstående är någon att bada med. Att plaska runt ensam känns lite trist. Å andra sidan förstod jag av något jag läste i morgontidningen att det kanske inte har varit helt lyckat för alla som har haft någon heller. Kvinnojouren har haft det lugnt under semestern, men nu när den börjar ta slut har dom fullbelagt. 

Trägen vinner.

Min plan var att få en ny stol att sitta vid datorn på efter midsommar. Brorsan och jag var på Media Markt, men fast jag provsatt varenda gamingstol dom hade kändes ingen tillräckligt bekväm för att jag skulle köpa någon. Jag funderade på att göra samma sak på Netonnet, men så läste jag i en recension om att dom kanske inte ens hade stolar framme och hopmonterade. Om jag överdriver en smula kan jag hävda att jag nu har ägnat snudd på halva semestern åt att leta stol. Jag har suttit vid datorn, och att surfa runt sådär tar ju evigheter. Till slut hade jag bestämt mig för att jag ville ha en stol som såg mer ut som en fåtölj, och förhoppningsvis var lite bekvämare än den jag har nu. Problemet var att dom stolarna inte hade inställbara nackstöd, och jag vill gärna ha någon typ av kudde för nacken. Imorgon börjar jag jobba efter semestern, så det var i elfte timmen när jag till slut hittade stolen på bilden. Den verkar åtminstone vara både ock. Provsitta blir ju svårt när man handlar på nätet, så man får chansa lite. Priset torde ha varit perfekt. Den var billig, vilket är bra om det skulle vara ett felköp. Å andra sidan har jag alltid hört att man får vad man betalar för, men den var nersatt med 700:-, så den har åtminstone inte varit onödigt billig från början. Innan jag skapade ett nytt konto hos Vida XL kollade jag för säkerhets skull min lista. Mycket riktigt var det ett av dom ställen där jag hade handlat tidigare, fast jag inte kom ihåg det.

Fjärde augusti.

1972 var jag elva år, och sjöng i kyrkans ungdomskör. Den fjärde augusti hade vi sångövning, fast det fortfarande var sommarlov. Det följde tydligen skolans terminer annars, men nu skulle vi ha koralafton den trettonde, och var tvungna att träna inför den. Åtta år senare bodde jag i Kalmar, och bakade bullar den här dagen. Ju mer smör, socker och kanel man hävde i, desto godare blev dom. Jag använde dom som raggningsknep ett tag. Det kanske är sedan jag slutade baka som det går så dåligt på raggningsfronten. Året därpå låg jag vid goda vänners stuga på östra Öland och solade. En av dom hade en riktig kamera, så jag har fina bilder på mig från det tillfället. Med tanke på att jag solade topless använder jag ingen av dom till att illustrera det här inlägget. 1982 var jag med min bror och hans dåvarande flickvän i Borgholm. Vi var vid hamnen och pratade med bekanta som hade segelbåt. Min bästa kompis på åttiotalet fyllde år i slutet av juli. Sin trettioårsdag firade hon lördagen efter, som var den fjärde augusti 1984. Det var en riktig fest, så den kvällen var jag betydligt mer än salongsberusad. Kortet nedan är från den fjärde augusti 1990. Då åkte jag buss till en liten kompis som var 21 år yngre än jag. Vi var och badade. Det var därför mitt hår såg ut som det gjorde på kvällens grillfest. Min mormors andra make fyllde år det här datumet. 1996 var jag med far och bror i Mörbylånga och firade hans sjuttioårsdag.

Åldersnoja och heta nätter.

Den unge läkaren jag träffade igår hävdade att det var bra att börja behandla sömnapné tidigt, innan det blev värre. Jag protesterade, eftersom det mesta snarare känns för sent i min ålder. Då säger gossen, som jag kunde ha varit mor till: ”57 är väl ingen ålder?” När sedan en man från min egen generation kommenterade bilden på mitt planerade pensionärsboende med att sånt är för tidigt att tänka på för mig redan nu, bestämde jag mig för att livet kanske inte är på sluttampen trots allt. För att bilden i spegeln skulle stämma med den tanken tonade jag håret idag. Frissan klippte fram allt det grå i förrgår. När brevbäraren ringde på dörren medan jag höll på, bestämde jag mig snabbt för att jag ändå gärna ville ha mitt stora brev. Jag hoppas att den unge mannen inte blev traumatiserad när dörren öppnades av en tant inlindad i en handduk med håret fullt av klet. Sommarvärmen verkar inte ha någon ände. Jag brukar hävda att jag inte kan ha fönstret öppet när jag sover, eftersom jag bor vid en hårt trafikerad väg. I sommar har värmen varit värre än ljudet från motorfordon. Jag har sovit med fönstret öppet åtminstone halva natten. Framåt morgonen, när trafiken har ökat och solen kikat fram, har jag stängt det och dragit ner rullgardinen. Nu när semestern är slut och jag ska sova på dagarna igen är det väl ingen idé att ha fönstret öppet. Frånsett trafik och sol så är det varmare ute än inne dagtid.

Läkarbesök.

För ett par veckor sedan hämtade jag utrustning på lasarettet och gjorde ett snarktest hemma under natten. Flickan som visade mig hur allt skulle sitta sa att jag skulle få svar via brev inom två, tre veckor, eftersom det var semestertider. När jag istället fick en läkartid med vändande post, kändes det lite oroväckande. Idag skulle en buss vara vid lasarettet vid exakt rätt tid, men man ombads vara på plats och anmäla sig en kvart innan. Jag tog därför bussen innan, och intog min frukost i Bistron på sjukhuset medan jag väntade. Den mycket trevlige och extremt unge läkaren hade till och med ett namn för det som känns tjockt i halsen. Det kallades klumpkänsla. Däremot trodde han i motsats till en annan läkare jag har frågat att det kunde bli bättre om jag lyckades gå ner i vikt. Han kände på utsidan och tittade på insidan genom en slang genom näsan, men allt såg bra ut. Jag har måttlig obstruktiv sömnapné, och ska få prova ut en andningsmask. Den såg inte direkt bekväm ut, men var visst snudd på beroendeframkallande. Mitt obefintliga sexliv lär knappast få någon nystart förstås. Fast jag minns någon som sa att glasögon var sexigt, eftersom man fick börja med att ta av tjejen dom. Det kanske är samma sak med en andningsmask. Läkaren och jag var lika pratsamma båda två, så innan jag visste ordet av hade jag missat bussen hem. Nästa skulle dröja två timmar, så jag traskade ner till centralen och tog Krösatåget istället. Det var första gången jag åkte ett tåg som stannade i Smedby och Trekanten på vägen till Nybro.

Kamerainställningar.

Vissa funktioner på saker och ting tänker jag knappt på att jag använder, förrän dom plötsligt inte fungerar som dom ska. När jag för över kort från digitalkameran till datorn är det till exempel väldigt praktiskt att kunna se när dom olika korten är tagna. Dom senaste jag har lagt in har varit från 2009, och då hade jag inte ens digitalkamera. Nu behövde jag instruktionsboken, för att hitta rätt inställning. Saker och ting har en tendens att försvinna hemma hos mig, så den hittade jag inte. Jag rotade igenom ett par av dom lådor där den borde ligga, innan jag gav upp. Det mesta i den vägen finns ju på Internet numera, så jag tänkte att det kanske var enklare att söka där. Eftersom jag är väl bekant med mitt dåliga minne, kollade jag först mappen i datorn där sånt ligger. Jag hade mycket riktigt redan plockat hem en bruksanvisning för min kamera. Nu besparade jag mig i alla fall den sökningen. Hade jag tänkt den tanken tidigare, kunde jag ha sluppit rotandet i lådor också. Nu är tid och datum mycket nogsamt inställda på sommaren 2018. Alla håller tummarna för att jag har gjort rätt, så det förblir riktigt.