lördag 7 september 2019

Möten.



 En äldre dam kommenterade mina inköp vid kassan på ÖoB. Därför föll det sig någorlunda naturligt att lägga mig i när en man hon pratade med ute vid cykelstället berättade vilken gata han bodde på. Fast jag har bott i Nybro i nästan trettio år hade jag inte hört talas om den förrän för några veckor sedan. Då fick jag veta att ett par i bekantskapskretsen hade flyttat dit. Nu frågade jag alltså den här mannen om han visste vilka dom var. Han kände varken igen namnen eller att min kompis har en massa färgglada flätor i håret. När jag sa att dom har en liten hund gick det däremot upp ett ljus. Jag tyckte att den där frisyren borde vara mer iögonfallande än hunden, men han hävdade att han var för gammal för att titta på sånt. Må jag aldrig bli så gammal att jag tittar mer på hundarna på stan än på deras hussar. Damen körde för övrigt en elcykel, som hon hade fått av sina barn när hon fyllde åttio. Jag berömde henne för att hon hade cykelhjälm, men den använde hon bara när hon hade elcykeln. Nere på stan använde hon sin vanliga cykel och då körde hon utan hjälm.

fredag 6 september 2019

Sjätte september.

Den sjätte september 1981 var jag med mina föräldrar och min bror i Målilla, och köpte bilen på kortet nedan. Varför vi åkte tio mil för att köpa en bil minns jag inte såhär långt efteråt, men det troliga är att min bror hade hittat någonting som han tyckte var bra. Han har alltid varit familjens bilexpert. Den var i alla händelser vettigare än min första bil, som var en Opel Ascona Sport. Att det var en sportmodell innebar som jag minns det att den var extremt dyr när det kom till skatt och försäkring. Toyotan hade jag i fyra och ett halvt år innan jag kvaddade den i ett dike på Öland.

2004 körde jag fortfarande Windows 98 i datorn, så då hade jag att göra hela den här dagen med att formatera c-disken. Som väl är har inte det behövts i samma utsträckning med senare versioner av Windows. Att installera om den tog inte så lång stund, men det var ett fasligt pysslande innan allt såg ut som man var van igen.

Jag är sällan först med det senaste, men när det gäller digital-TV var jag bestämt extremt långt efter. 2006 hade dom fullt upp med övergången till digital-TV i radioaffären. Jag fick det för bara ett par månader sedan tretton år senare.

torsdag 5 september 2019

Ingen rök utan eld?

Det är extra obehagligt att känna röklukt när man bor på tredje våningen. Sist det hände försökte jag trösta mig med att jag inte hörde en enda brandvarnare. Dom brukar annars gå loss både hos mig och grannarna då och då. Jag gissade på att grannen under grillade eller något. Min ventil sitter snett ovanför hennes köksfönster, så det vore lätt hänt att jag kände röklukten här inne, om hon brände maten för hårt. När jag försökte se något genom fönstret verkade snarare hela hennes kök stå i lågor, för det kom rejält med rök nerifrån. Till slut insåg jag att det nog kom ända nerifrån marken. Intill husväggen såg jag en kille som böjde sig framåt så han visade hela röven. Jag funderade starkt på om man borde ringa polisen, men överlät det till mina mera driftiga grannar. Det kanske var lika bra, för dagen efter kollade jag hur det såg ut nedanför fönstren. Någon brandplats syntes inte till, men det växte någonting ganska högt i rabatten. Kanske var det så att någon hade kastat en fimp där, och att gossen hade försökt släcka, när han såg röken. Det är lätt att bli oskyldigt misstänkt för någon skit.

onsdag 4 september 2019

På radion.

Jag lyssnar en stund på NRJ morgon på klockradion innan jag stiger upp. Dom har en fråga varje dag. Dom har intervjuat en massa folk, och så får programledarna gissa vad det är dom har svarat på. Häromdagen var det till exempel tjugofem procent som aldrig hade ätit en speciell sak. Rätt svar var marshmallows. Det tror jag mig ha ätit många gånger. Messiah Hallberg gissade på crème brûlée. Till och med det har jag smakat men bara en gång. Jag låg sjuk för många år sedan hemma hos min dåvarande sambo, och mamma skulle vara snäll och komma med någonting riktigt gott. Tyvärr gillade vi olika, så jag tyckte inte om det alls. Om Hallbergs version av hur den kom till var sann förstår jag varför. Han hävdade att det var någon som tappade ett strykjärn i en gräddtårta. Jag är inte ens förtjust i kall gräddtårta, och varm låter ännu värre. Det slår mig att jag kanske borde testa crème brûlée igen nu när jag är äldre. Smaken har ju en tendens att förändras. Messiah skulle för övrigt göra någonting i sändning, som han behövde lyssnarnas hjälp med. Han påstod att dom älskade honom, fast han inte gillade dom. På mig stämmer det i alla fall, för jag tycker han är helt underbar. Att få folk att ringa till radion brukar hur som helst aldrig vara några problem.

tisdag 3 september 2019

Linslus? Vem? Jag?

Två saker stod klara efter söndagsutflykten tvärs över gatan. För det första att solen tar även i september månad. Jag trodde inte det, men nog syntes det efteråt att jag hade varit utomhus ett par timmar. Det var så hett den dagen att jag var tvungen att gå i ärmlöst. För det andra att jag inte var van att traska runt på naturunderlag. Jag hade så ont i benen att det väckte mig natten efter. En gång var jag dessutom på väg att ramla, när jag inte såg ett hål i marken. Tacka vet jag slät asfalt. Langos hade dom nere vid stationen för några år sedan. Nu får man passa på när vagnarna dyker upp. Under årets marknad fanns det flera stycken, men den jag åt i söndags var verkligen någonting alldeles extra. Jag har fått för mig att det är vanligare med foodtrucks i större städer, så jag får väl skylla mig själv att jag har bosatt mig i en liten håla. Nu har vi bara en, och där tror jag dom säljer falafel, som inte är någon stor favorit hos mig. Alla gillar ju olika, så även om det tillkom fler kanske det inte vore just sånt som jag tycker om. Kortet från loppisen hade Nybro Extra lagt upp på Facebook. Jag står längst bort och betalar för mitt vinställ. I våras var jag med på en film från samma evenemang. Medge att jag måste vara en riktig linslus som lyckas hålla mig framme så bland flera tusen besökare.

måndag 2 september 2019

Loppisfynd.

När det var dags för höstupplagan av södra Sveriges största bakluckeloppis igår, hade min vädersajt utlovat något som påminde starkt om dagsregn. Fint väder lördag och måndag, men just söndagen skulle regna bort. Som väl var hade dom fel, och vädret påminde mer om en riktig sommardag. Självklart fanns det då dom som klagade på värmen, men hellre varmt än blött. Åtminstone om man ska vara utomhus. Mitt stora fynd blev vinstället till höger i bild. Det vänstra köpte jag också på loppis för några år sedan. Den lilla bänken bredvid spisen är den enda plats där jag har haft utrymme för det. Det har bara nätt och jämnt fått plats, för som bilden visar har det stått med fötterna på spisen. Det jag hittade igår var smalare, och hade bara plats för fem flaskor. Fler än så har jag aldrig hemma. Lite orolig var jag för att det inte skulle gå in under överskåpet. Mitt ögonmått är inte speciellt exakt, men det gick ju bra. Annars var gårdagens behållning lunchen. Till vardags har vi mest pizzerior i Nybro, men här fanns lite av varje. Kön till langosvagnen var lång, men dom var väl värda att vänta på. Jag åt en sån och köpte en tunnbrödsrulle med kräftstjärtar med mig hem. Vagnen med stekt sill hoppade jag över, även om maten där också var frestande. 

söndag 1 september 2019

Kulturellt.

Igår kväll hjälptes Internet och Nybros muslimska invånare åt med att allmänbilda mig. Någon undrade på Facebook varför det tutades hej vilt i andra änden av stan. Svaret var att muslimerna firade bröllop. Jag hade aldrig hört talas om det tidigare, men en googling gav vid handen att både bröllop och pojkarnas omskärelsefester firas med vilt tutande bilar som kör omkring med festföremålen. Lite senare hörde jag någon som tutade här utanför. När flera bilister gjorde samma sak trots den sena timmen, insåg jag att det var bröllopsfirarna som hade vägarna förbi. Man lär sig någonting nytt varje dag. För många år sedan lärde våra invandrare mig att känna igen den Albanska flaggan. Jag minns inte ens vad dom firade, men dom viftade med en stor flagga ut genom bilfönstret. Jag är annars helt värdelös på flaggor, men den ser åtminstone lite annorlunda ut. När dom har ungefär samma kors, fält och linjer tycker jag det är svårt att komma ihåg vilket land som har vilka färger. Om man dessutom tar hänsyn till att jag är färgblind light, så kanske det inte är så konstigt att jag bara kan länka en handfull flaggor till rätt land. Just det handikappet lider jag annars mest av när jag spelar olika pusselspel på datorn. Då behöver man oftast se skillnad på vilken färg olika pluttar har.