Jag har aldrig varit speciellt sportintresserad. I min ungdom såg jag ibland dom lokala fotbollslagen spela, men i vuxen ålder har det inte blivit något alls i den vägen. Visst kan det vara spännande om jag väl börjar titta på en match, men det känns helt enkelt som slöseri med tid att bara sitta där och glo. Att brodera samtidigt, som jag annars gör vid tv:n, fungerar knappast, om jag ska hänga med i vad som händer på planen. Fotbolls-VM har jag inte sett någonting alls av, men igår ville min älskade särbo se finalen. Jag pysslade först med lite annat och satte mig sedan i fåtöljen mitt emot honom och löste korsord. Jag har förstått det som att det har varit många tråkiga möten innan, som har slutat noll - noll. När jag nu satt som jag gjorde utvecklades förstås finalen till en riktigt spännande historia. Jag höll på att vrida nacken ur led för att få se alla chanser och mål. När det till slut gick till straffar gav jag upp. Då lade jag ifrån mig korsordet och flyttade till soffan, där jag såg bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar