Svenskarna är verkligen ett säsongsfolk. På vintern ser jag sällan en levande själ, när jag går till jobbet vid halv elva på kvällen. Den här årstiden kan jag möta flera stycken, bara för att det är ljust. Mest är det hundägare. Sista rastningen förläggs tydligen senare ju ljusare det är. Väderleken bryr dom sig mindre om. En man har varit ute med hunden klädd i shorts även dom kvällar det bara har varit tio grader varmt. Han fick mig att tänka på en arbetskamrat, som tyckte det var överkurs när maken ville sitta utomhus och äta, fast det inte var någon sommarvärme. Jag minns exakt vad hon sa: "Vi sitter ju inte ute och äter på vintern, när det är åtta grader varmt." När jag kommer till parkeringen här hemma på morgonen gör jag det ofta samtidigt med en kvinna som ska backa ut sin bil över trottoaren jag går på. Hon behöver knappast varmköra den den här årstiden, så jag tycker att hon endera kunde backa ut innan jag går förbi, eller vänta med att starta motorn tills jag har passerat. Hon envisas med att sätta på motorn och vänta med den igång medan jag passerar bakom bilen. Med tanke på alla olyckor man läser om som verkar orsakade av ouppmärksamma förare, känns det inte speciellt tryggt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar