Blogg 12/11 2021.

 I onsdags hade jag valt att vänta in bussen till Kalmar vid en hållplats som jag både har nära till och där det finns cykelställ. Den enda nackdelen just där är att man inte ser bussen förrän den är nästan framme. För att chauffören skulle hinna se mig också, räknade jag med att bli tvungen att resa mig från min plats i busskuren. Nu hade jag sån tur så en yngling på väg till skolan tog på sig den uppgiften. Min tanke med att försöka få läkartid framåt förmiddagen, är att det inte ska vara lika mycket folk som åker då. Åtminstone på vägen till lasarettet gick den planen fullständigt fel. Bussen var packad med folk. Sista biten delade jag säte med en yngre dam, som av doften att döma var mycket förtjust i vitlök. När jag skulle åka hem var vi däremot inte mer än en handfull passagerare. Då pratade å andra sidan chauffören (som det är förbjudet att samtala med under färd) högljutt med en dam längre fram i bussen under hela resan. Han hann berätta mängder av anekdoter från sitt liv som turistbusschaufför. Tillbaka i Nybro blåste det motvind när jag skulle cykla ner till centrum. Jag tyckte det var jobbigt, men precis framför mig cyklade en äldre man ut. Jag har hört att han ska vara över nittio, men jag kom aldrig ifatt honom.