När jag flyttade hit för trettiofem år sedan stod det två ståtliga tallar framför huset. Den ena blåste omkull i en storm några år senare. På dess plats växer numera vad jag tror är en blodlönn. När jag skulle bädda sängen igår morse öppnade jag vädringsfönstret. Jag förstod inte riktigt varför jag plötsligt såg så långt på Norra vägen. Inte förrän jag tittade ner mot marken. Av den kvarvarande tallen återstod bara en stubbe. Det hade väl varit onödigt trångt att bara fälla den så jag gissar att det hade varit en arborist på plats och tagit ner den bit för bit. Det känns ändå som om jag måste ha en väldigt god sömn när dom har gjort det några meter från mitt sovrumsfönster utan att jag har vaknat. Medan jag mornade mig hörde jag att någon sågade, men jag hade aldrig kunnat tro att dom tog ner ett helt träd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar