Det största problemet med kinesiska broderier är förstås språket. Jag förstår inte ett enda ord av beskrivningarna utan får köra på som jag brukar göra. Dom flesta språk kan man ju skriva av och köra i Google översättning, men med kinesiska klarar jag inte ens av det. Någonting som jag däremot verkligen älskar med broderikit från Fjärran Östern är att kanten på väven alltid är kastad redan när man får dom. Bland det tråkigaste jag vet är att sy runt den där kanten innan jag kan börja brodera, för att väven inte ska repas upp medan jag syr. Att jag först inte hittade några nålar till mitt senaste projekt får jag väl skylla på att det var så stort. När jag hade broderat en stund fick jag syn på två stycken i ett hörn. Att det är så stort gör förstås att det är lite knepigt att ha i knät när man broderar, men jag börjar vänja mig. Jag håller i alla fall värmen när jag sitter under det där stora sjoket med broderi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar