Min ansiktsblindhet är stundtals snudd på pinsam. Som häromdagen när jag mötte en dam på cykel som verkade helt obekant. Det visade sig vara en granne och jag kände igen rösten när hon hejade. Hon kände igen mig fast jag hade solglasögon men jag kände inte igen henne utan. En annan intressant iakttagelse under min promenad var en kille som stod utanför sin bil och pratade i telefon. Att han hade stannat för det var förstås bra, men inifrån bilen skrålade det av så hög musik att jag hörde den på långt håll. Jag funderade på om han inte visste hur man stängde av musiken, så han blev tvungen att gå ur bilen för att höra i telefonen. En joggare som sprang förbi mig korsade av någon outgrundlig anledning vägen gång på gång. Jag tycker det är obehagligt att gå över trafikerade gator och undviker det om jag kan, men han kryssade fram och tillbaka mellan bilarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar