Ibland skulle mitt naturfotograferande ha gott av att jag vore lite mer uppmärksam på min omgivning. När jag försökte plåta någonting på ett träd vid sidan av vägen häromdagen rusade plötsligt en hare upp bara någon meter ifrån mig. Jag kanske ändå inte hade fått ögonen på den medan den låg och tryckte, men det grämde mig att jag inte alls hade tittat åt det hållet. Jag fortsatte hemåt under järnvägen. Vid en liten park här i närheten kom den plötsligt rusande i full karriär. Jag antar att den hade levt mer farligt än jag och sprungit tvärs över rälsen. Borta vid nästa hus girade den dessutom över vägen framför mig och skuttade upp i skogsdungen som finns bakom huset jag bor i. Jag tänkte på uttrycket "den följde efter mig ända hem, får jag behålla den?” Älsklingen hävdade att det kunde vara påskharen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar