Blogg 18/11 2025.

 Hur bra koll Internet egentligen har på en kan man undra. Jag får ständigt nya förslag på orter jag har loggat in på olika platser från, fast jag varje gång sitter vid samma dator i Nybro. Senast var det Paypal, som placerade mig i Örebro. Dom hävdade dessutom att jag hade Windows 10, fast jag har elvan. Det enda som stämde var tiden. Jag har svårt att tro att någon i Örebro loggade in på mitt konto exakt samtidigt som jag själv gjorde det.
Att jag slarvar med att kolla vem som har upphovsrätten till skämtbilderna jag publicerar på Facebook är jag medveten om. Nu har det för första gången hänt att dom har lagt till en länk på en av bilderna för att kreditera rättighetsinnehavaren. Det låter väl inte mer än rätt även om det förvånade mig att det dom hade hittat var en femton år gammal bild. Den lär knappast någon annan söka upp så långt efteråt och se någon länk på.

Blogg 17/11 2025.

 I spelet Jackpot Balut, som jag har i datorn, får jag varje gång jag startar upp det felmeddelandet att jag inte har någon Internetuppkoppling och därför kommer att få spela offline. Det stämmer förstås inte, men jag vill ändå inte spela med andra, så mig gör det ingenting. Den växlar mellan lite olika meddelanden som ”You have no Internet connection, you will now play offline” och ”There is a problem contacting the server, please check your internet connection and try again”. Jag låter annonsörerna bekosta mitt spelande, så jag är van vid att det dyker upp reklam i dom olika spelen. I just det här är den lite märklig. Texten som kommer upp är ”Tired of ads? Click on Remove ads”. Någon annons kommer däremot aldrig upp. Den räknar bara ner fem sekunder och sedan kan man fortsätta spela. Jag tittar ändå aldrig på reklaminslagen utan klickar bort dom så fort det är möjligt, så mig är dom helt förslösade på.

Blogg 16/11 2025.

 Efter den senaste operationen fick jag ett par A4 med information när jag åkte hem, men där stod ingenting om dom små tejpbitarna som satt närmast såret. Jag googlade istället och enligt en annan region skulle dom lossna och ramla bort efter ett par veckor. När det inte hade hänt på tre veckor tog jag bort dom själv och började använda silikontejp på ärret. Den jag fick tag på den här gången verkar vara hudfärgad typ. Den syns knappt och döljer dessutom ärret hyfsat bra. Skillnaden med och utan tejp syns på bilderna. Däremot upplevde jag beskeden om hur ofta den skulle bytas som lite skiftande. Å ena sidan kunde man ha den kvar så länge den var hel. Å andra sidan skulle man inte glömma att ta bort den när man duschade. Fast sedan kunde man använda den igen så länge den fäste. Jag är inte speciellt sugen på att sätta tillbaka en gammal tejp när jag har duschat. Då kostar jag definitivt hellre på mig en ny bit.

Blogg 15/11 2025.

 När dom opererade bort basaliom i ansiktet på mig för sexton år sedan skedde det på öron-näsa-halsavdelningen på sjukhuset. Tyvärr hade dom inga rutiner för att upplysa om hur man kunde få ärret att bli lite snyggare. Det fick jag av en händelse veta långt senare på apoteket här i Nybro. Sedan dess har jag smort det med silikongel varje kväll i alla år. Jag hoppas att det har gjort någon nytta, även om jag inbillar mig att det hade varit ännu bättre att börja med det direkt. Kvalitén på kortet är inte den bästa, men det är det enda jag har som är taget när jag var nyopererad. Efter bröstcanceroperationen blev jag tipsad om silikontejp. Där uppstod problemet att det är väldigt svårt att tejpa sig själv i armhålan. Vid det laget hade jag som tur var träffat älsklingen och han var troligen undersköterska i ett tidigare liv. Han bytte mina tejpremsor och gav mig sprutor i magen som om han aldrig hade gjort annat. Magen når jag visserligen, men jag skulle aldrig klara av att sticka mig själv.

Blogg 14/11 2025.

 Förvirringen firar ständigt nya triumfer här. Efter att ha bytt den lilla halogenlampan i en prydnadsbelysning tyckte jag att det lyste ovanligt mycket upp på väggen. Inte förrän jag skulle hämta en skiva i skivstället som står intill den där lampan förstod jag varför. Ovanpå det hade jag lagt glasskivan som ska ligga ovanpå glödlampan. Utan den var det ingen ordning på ljuset. Jag har alltid ett glas med vatten stående på skriv- tillika databordet. När jag gick ut i köket för att fylla på det upptäckte jag plötsligt att det var burken med pennor jag hade i handen istället för vattenglaset. När jag skulle swisha pengar sa plötsligt telefonen att QR-koden jag scannade var ogiltig. Som väl var fortsatte den med att berätta att jag bara kunde använda en kod som var avsedd för bank-ID. Annars hade jag väl aldrig fattat att det var jag som hade öppnat fel app.

Blogg 13/11 2025.

 När mina ben svullnar av någon anledning tänker jag på damen som bodde mitt emot affären i mina hemtrakter när jag växte upp. Hon hade förmodligen något mera kroniskt och värre problem, för hennes ben var rejält svullna. Jag kallade henne till och med för ”Inga med dom tjocka benen.” Andra fick sina epitet efter saker dom gjorde själva. Som tanten med klockorna. Jag vill minnas att hon bodde i Algutsrum och hade flera klockor på varje arm. Numera spelar jag bara Monopol i datorn, men jag minns fortfarande hur det var när jag växte upp och vi spelade det fysiska spelet. Varje gång kortet ”Du har vunnit andra pris i en skönhetstävling” kommer upp minns jag hur någon alltid hävdade att hen hade vunnit första. Min mamma började jobba i Kalmar och pendlade från östra Öland redan innan Ölandsbron fanns. Hon körde bil till Färjestaden och tog färjan sista biten.

Blogg 12/11 2025.

 På ett kort från Candelia kände jag igen en av tjejerna jag hade jobbat ihop med där, medan det fortfarande hette Nordchoklad. Fast när jag såg vilket år det var taget tyckte jag att hon såg orimligt ung ut. Ingen blir ju yngre med åren. När jag kollade namnet insåg jag att det var hennes dotter. Otroligt lika var dom.

Jag har i alla år ställt glasen i köksskåpet upp och ner. Någonstans läste jag att det var dumt, så jag vände på dom. Det höll i någon månad. Sedan gav jag upp och vände på allihop igen. Att man inte ska använda tallrikar med dekor i micron hade jag också läst, men jag hade inte fattat riktigt vad som kunde hända. Dekoren har helt enkelt försvunnit på mina tallrikar sedan vi började värma maten på dom. Så länge jag var ensam åt jag alltid på glasassietter och slapp det problemet.