Blogg 11/11 2025.

 Jag har en hiskelig massa fotoalbum, eftersom jag har köpt papperskopior sedan jag fick min första kamera för 55 år sedan eller så. På den tiden var det papper som gällde men sedan allt blev digitalt har jag fortsatt. Dock framkallar jag inte alla numera. Det får räcka med ett urval. Det har ändå blivit en hel del på alla dessa år. I modern tid har tanken slagit mig att det kunde ha blivit smidigare och mera praktiskt med fotoböcker. Förmodligen dyrare också och jag har ju ingen inkomst numera. Då hade jag väl dessutom blivit tvungen att vänta tills jag hade nog med kort för att fylla upp en bok. Med mina fotoalbum kan jag sätta in dom jag framkallar och fylla på efterhand. Jag brukar köpa mina album i bokhandeln här i Nybro. När dom inte hade såna som jag ville ha köpte jag på nätet. Det slog mig inte förrän efteråt att det finns en fotoaffär här också.

Blogg 10/11 2025.

 Restdrömmar brukar särbon kalla det för som hänger ihop med vad man har gjort under dagen. När jag drömde att en bekant hade färgat sitt hår i samma gulgröna färg som garnet jag just hade broderat med, antog jag att det hade med broderandet att göra. Mardrömmar har jag tack och lov extremt sällan numera. Annars drömde jag långt efter att jag hade flyttat hemifrån om ytterdörren till mitt barndomshem. Den hade glasrutor så man såg rakt in och det tyckte jag var läskigt. Så tillbringade jag mycket tid nere vid hamnen i Bläsinge, eftersom pappa var yrkesfiskare. Jag trillade aldrig ifrån bryggan i verkligheten, men i drömmen har jag drunknat där flera gånger. När jag drömde att Olle var på väg in i fel port så han gick in i 16A istället för 16B på granngatan här i Nybro, var det två märkliga saker med den drömmen. Dels har han varit död i många år och inte ens medan han levde bodde han där.

Blogg 9/11 2025.

 Under många år var det enda råd jag fick mot mina extraslag att dricka ett stort glas kallt vatten. Jag vet inte om det hjälper så mycket, men på morgnarna kör jag en annan variant av det. Då avslutar jag duschen med kallt vatten. Skönt är det inte, men jag hoppas att kallvattnet ska göra samma nytta utifrån som inifrån. Jag kan inbilla mig att hjärtat hoppar in i takten av chocken. När hjärtat bankar så jag blir varm är det åtminstone svalkande. När jag har duschat använder jag Shower Power i hopp om att hålla duschväggarna rena. Förr fanns det att köpa i refillflaska, men det finns åtminstone inte på Kvantum längre. Annars hade det passat mig bra, för sprutmunstycket har fungerat dåligt på dom flaskor jag har köpt i modern tid. Jag har kvar ett gammalt som fungerar som det ska. Det flyttar jag över till den nya flaskan varje gång jag byter så jag kunde lika gärna köpa refill.

Blogg 8/11 2025.

 Igår stötte jag på patrull när jag skulle logga in på Telias webmail. Jag fick ett felmeddelande att lösenordet var fel. Då är det ändå ifyllt och jag klickar bara på logga in. Jag har dessutom haft samma lösenord ett tag. Det enda som inte brukar fungera på den där sidan är ”håll mig inloggad”, så man slipper logga in varje gång, men att trycka på en knapp är ju inte så betungande. Jag ringde Telias kundtjänst. Där sa en telefonsvarare att dom hade tekniska problem som dom jobbade med att lösa. Det enklaste hade förstås varit att vänta och se om det gällde mig, men jag kände att jag ville veta säkert. Det innebar både att skriva in mitt personnummer och att logga in med bank-ID. Sedan var förstås kön lång eftersom det var problem. Under den halvtimme som jag köade försökte jag då och då logga in på mailen. När det till slut lyckades fanns det ju ingen anledning att vänta längre, så då klickade jag bort samtalet.

Blogg 7/11 2025.

 Jag kollar sällan i mappen för skickade mail, så när jag skulle kolla någonting i Gmail blev jag riktigt snopen. Där fanns inte alls dom mängderna med skickat som jag hade tänkt mig. Ett långt googlande vidtog. Jag insåg att flera hade haft samma problem, men ingen verkade ha någon lösning på det. Mailen fanns kvar ett tag, så jag testade flera olika varianter för att försöka klura ut när och varför dom till slut försvann. Så småningom lyckades jag i alla fall räkna ut vad som hände, även om jag fortfarande inte fattar varför. Då jag inte bor ihop med min kärlek brukar jag maila honom sov gott och godmorgon med någon söt liten bild. När han svarar på mitt mail sparar jag hem alltihop i datorn och tar bort det från mailklienten. Det är tydligen då som mitt ursprungsmail samtidigt tas bort ur mappen för skickat. Det ligger ändå kvar i papperskorgen, så skulle jag vilja kolla något i efterhand kan jag alltid söka där.

Blogg 6/11 2025.

 Det har varit så mycket strul med mina olika mailprogram att jag till slut bestämde mig för att hämta min post på nätet som särbon gör. Hos Gmail har jag provat tidigare att lägga till Teliamailen också. Som jag fattade det skulle det fungera, men det gjorde det aldrig. Att Telias webmail endast kunde härbärgera just Telia tog jag för givet, så det fick bli två olika länkar. Det skulle gå att lägga dom i aktivitetsfältet där jag är van att ha mailen, men det gjorde det inte. Till slut hittade jag i alla fall ett sätt att göra appar av länkarna och dom kunde jag sedan fästa på avsedd plats. Först fick jag lite felaktig information om hur det skulle gå till, men när jag hittade rätt inställningar blev det precis som jag hade hoppats. Det brukar ändå mest vara telefonen som larmar om nya mail. Vill jag läsa dom i datorn så får jag veta av den var det finns post att hämta.

Blogg 5/11 2025.

 När bommarna vid en av Nybros järnvägsövergångar var nere någon minut för länge (åtminstone enligt bilisterna) blev det snabbt aningen kaotiskt. Den ligger alldeles intill en vägkorsning, så när kön växte blev det stopp där också. Att det fanns dom som fann det konstruktivt att tuta förundrade mig mycket. Vart hade dom tänkt att bilarna framför skulle ta vägen? Köra genom bommarna eller ner i diket? Själv valde jag helt enkelt en annan väg. Där höll jag på att bli vittne till hur någon blev påkörd bakifrån, när hen stannade för att släppa över en gående vid ett övergångsställe. Som så många andra höll bilisten bakom inte tillräckligt avstånd men hann ändå stanna i tid, även om det var nätt och jämnt. Själv undvek jag att krocka med ett par småkillar genom att använda ringklockan på cykeln. Det föranledde en av deras kompisar att kasta glåpord efter mig. Som tur var kom jag inte på förrän efteråt vad jag borde ha svarat. Hade jag hojtat ”Har jag bilen nästa gång så lovar jag att köra över honom” hade säkert jag åkt dit. Hur ohyfsade ungarna än är antar jag att man inte får ge igen med samma mynt.