Blogg 31/12 2025.

 Marija och jag har bott grannar i en herrans massa år fast våra lägenheter har ingång från olika trapphus. Det innebär att vi mest har talat några ord med varandra när vi har mötts i den gemensamma källargången eller ute på gården. Medan jag fortfarande jobbade brukade hon fråga när jag egentligen tänkte gå i pension. Det fick mig att undra hur gammal hon trodde jag var, eftersom jag inte ens hade fyllt sextio. Sedan jag slutade har hon i gengäld anmärkt på att det inte är bra för mig att gå hemma, eftersom jag har gått upp mycket i vikt. En gång för många år sedan ringde hon faktiskt på min dörr. Då ville hon att jag skulle följa med upp på vinden och så visade hon mig att det hade varit inbrott i mitt förråd. Från min balkong ser jag ner till hennes, som är fylld av prydnader i glas. Dom hänger där fortfarande, fast jag just har fått veta att Marija dog för tre veckor sedan. Hon blev 81 år gammal.

Blogg 30/12 2025.

 Jag gjorde precis som vanligt när jag messade häromdagen. Jag skrev ett par bokstäver i varje ord och klickade sedan på det rätta förslaget. Som väl är kontrolläser jag allting, för plötsligt saknade en hel mening mellanslag. Det var bara ett jättelångt ord. Jag fick dela på orden i efterhand och tänkte att jag måste ha glömt att jag brukar göra mellanslag själv i vanliga fall. Det hade jag uppenbarligen inte, för sedan dess gör telefonen mellanslagen själv igen. Man kan undra vad som hände den enda gången.
Tåg är ett färdmedel som jag undviker i görligaste mån. Inte så mycket för att det verkar opålitligt. Jag läser stup i kvarten om folk som blir strandade på grund av signalfel eller strömavbrott. Jag tycker framför allt att man skulle behöva någon typ av upplärning när det gäller att åka tåg. Ett bra exempel är dom två gånger i mitt liv som jag har åkt sovvagn. Första gången hade jag visserligen en hel kupé för mig själv, men den var iskall. Nästa gång var det mer folk och en medpassagerare vred upp värmen med en spak som jag helt hade missat.

Blogg 29/12 2025.

 Jag, som handlar en hel del annat förutom mediciner på apoteket, skulle kunna spara mycket pengar på att alltid jämföra priset på det jag behöver på alla dom olika nätapoteken. Jag ansträngde mig faktiskt och gjorde så ett tag, men på sistone har jag varit för lat och nästan enbart handlat på Apotea. Dom är oftast billigast och bjuder alltid på frakten. När någonting saknas hos dom får det ändå bli en sväng till något annat apotek. Sist var det ögonskölj. Det har inte Apotea haft på länge, så jag brukar bunkra upp där jag hittar det. Förra gången det var aktuellt fanns det bara på Apoteket. Nu hade Apotek Hjärtat fått hem igen och där kostade det bara hälften så mycket. Där måste man handla för en viss summa för att få gratis frakt och det finns gränser för hur många såna där flaskor jag kan härbärgera här hemma. Jag tänkte ta ett par med hudlotion också för att få ihop rätt summa. Jag skulle bara kolla så dom inte var alltför mycket dyrare där än hos Apotea. Istället hade Hjärtat ett erbjudande så dom var billigare där.

Blogg 28/12 2025.

 Jag har alltid bett att få en stor kasse när jag har hämtat pizza. Det blir åtminstone lite enklare att ta den på cykeln hem då. Skulle jag ramla eller bara tappa den, så kan man åtminstone hoppas att pizzan och kartongen följs åt i fallet. Maten lär ju inte vara så aptitlig efter att ha legat på gatan utan kartong. Dom där stora plastkassarna var praktiska till annat efter hemkomsten just på grund av storleken. Nu har ju Sverige blivit någon typ av världssamvete när det gäller plast. På min favoritpizzeria innebär det att man får kebaben i en liten papperspåse. Den större varianten till pizzan är gjord i tyg. Man får köpa den och sedan ta den med sig när man ska hämta pizza. Det är ett bra tag sedan jag köpte min, men fantastiskt nog har jag faktiskt kommit ihåg att ta med mig den varje gång jag har hämtat pizza hittills. 

Blogg 27/12 2025.

 I munnen hade jag åtminstone en liten ojämnhet redan innan jag började använda snarkskena. En av mina framtänder kom fram innan jag hade tappat mjölktanden. Den fick tandläkaren dra ut till slut och den nya tanden är sned efter att ha vuxit ut bakom den. Efter flera års användande av skenan ser jag ut som ett bombnedslag i munnen och jag har inget vettigt bett över huvud taget. En tandsköterska som hade en likadan skena undrade om jag hade fått någon tandställning. Något sånt hade jag aldrig ens hört talas om inne på sjukhuset. Där frågade bara den nya tandläkaren om jag hade accepterat mitt dåliga bett. Jag blev så paff av frågan att jag bara kom på att jag inte kan bita på naglarna eftersom framtänderna inte går ihop. Det är väl snarast någonting positivt. Så var det enda alternativet jag hade testat en CPAP-maskin, som jag inte kunde andas alls med.

Blogg 26/12 2025.

 Jag hävdar med en dåres envishet att mina båda bröst var exakt lika stora innan jag opererades för cancer, fast en läkare jag hade tidigare tvärsäkert sa att ingen har lika stora bröst. Hade hon inte slutat jobba här i Nybro kunde jag ha visat henne ett kort från den gamla goda tiden när jag solade topless. Då var det definitivt ingen skillnad på dom. Här kommer jag mig inte riktigt för att lägga upp den bilden, så ni får helt enkelt tro mig på mitt ord. Tuttarna visar jag inte bland folk längre, så egentligen är väl ärren i ansiktet efter operation av basaliom värre. Det är ju svårare att dölja om man inte vill använda Niqab. Uppenbarligen tränar jag inte tillräckligt heller, eftersom kroppen blir svagare med stigande ålder. Jag minns när Maj Fant fick ALS och någon kommenterade hur hon under ett framträdande fick lyfta benet med händerna för att lägga det över det andra. Så gör jag alltid om jag behöver lyfta ett ben eller en fot.

Blogg 25/12 2025.

 Julafton blev en lugn och trivsam historia med bara jag och min själs älskade. Det börjar kännas som en tradition att vi plockar ihop vårt eget lilla julbord. Så tittar vi på Kalle Ankas jul på tv och äter choklad och skumtomtar. Efter det blir det julklappsutdelning. Några överraskningar blev det i år, eftersom bror och svägerska hade plockat ihop varsin klapp till oss. Till varandra ger vi sånt vi har önskat oss, men som ändå är roligt att få. Kärleken fick i år två olika väggalmanackor. En med kort på oss två och en med naturbilder. En bok blev det också. Jag fick ett helt gäng med filmer som jag ville ha och en sorts kolor som numera går under nostalgiflagg och inte finns i dom vanliga butikerna. Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton har åtminstone jag sett så länge jag kan minnas, fast jag tydligen var i tonåren när den kom. Efter den plockade vi i oss lite mer av julmaten till kvällsmat.