Skumtomtar.

Skumtomtar vill jag minnas var mer av ett favoritgodis förr. Numera köper jag det aldrig, men i veckan har jag ätit några i alla fall. En kväll mötte jag en kille som var på väg hem när jag kom till jobbet. Han bjöd mig först på en skumtomte, och ställde sedan en fråga. Det blev inte direkt något uttömmande svar, när jag hade munnen full av skum. Annars lät det nästan som en fråga som var tänkt som inledning till ett samtal, eftersom han undrade om jag trivdes med att jobba natt. Hade det inte varit min grej hade jag ju knappast gjort det i mer än tjugo år. Nu fick han bara ett kort ja som svar, innan vi fortsatte åt varsitt håll. Igår morse förstod jag var han hade fått sina skumtomtar från. Då låg det en påse nere på min avdelning tillsammans med en isskrapa med reklam för facket och en julhälsning från dom. Lite stött blev jag för att jag ingen hade fått, men strax innan jag skulle gå hem kom fackombudet rusande med min julgåva. När vi har haft gottebord till jul på jobbet har jag ofta bidragit med just skumtomtar. Det känns ju definitivt som julgodis. Så brukar dom finnas att köpa i behändiga plastburkar på Kvantum. Bara att ta en sån under armen, så har man shoppat klart.