Igår regnade det, när det var dags att cykla till jobbet. Jag drog på mig regnbyxorna, för att slippa komma dit med blöta byxor. När man ska hem och kan byta till torrt direkt, spelar det mindre roll. Den här årstiden får man väl vara glad så länge det inte är snö. Regnet ligger åtminstone inte kvar. På jobbet bytte jag av en flicka, som jag antar var ny. Jag presenterade mig, och hon hade ett så ovanligt namn, så jag förstod att jag har jobbat ihop med hennes mamma. Jag dubbelkollade för säkerhets skull. Vi brukar förhandla om att lägga våra at-timmar (arbetstidsförkortning) mellan jul och nyår. Företaget brukar vilja ha produktionsstopp då, och dom flesta är glada att få en sammanhängande julledighet. När det kommer till kritan kan tydligen ledningen ändra på det där, och i november bestämde dom sig för att göra det i år. Man måste ta ut dom där timmarna före sista mars, så plötsligt har jag bara fyra månader på mig att plocka ut 47 timmar. Dels känns det som mera ledigt om man plockar en natt i taget, och får flera kortare arbetsveckor. Så kan min gruppsamordnare bevilja kortare ledighet, så jag slipper försöka få tag i någon högre chef. Jag hade kommit på att nu på måndag vore en himla bra natt att vara fri, eftersom det är första advent i helgen. Medan vi diskuterade det råkade jag höra att det var läge för att gå hem nu i natt, så jag jobbade inte ens en hel timme, innan jag cyklade hem igen. Det innebar att jag kom förbi brorsonens bil när han och sambon precis var hemkomna från en shoppingtur till Ullared.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar