Vi hade konstaterat att min handväska sjöng på sista versen. Brorsonen och hans sambo hade gett mig order att inte köpa någon ny innan jul. Lite skeptisk var jag till att önska mig en i julklapp. Kläder och accessoarer är sånt som jag känner att jag vill välja själv. Nu överträffade ungdomarna alla mina förväntningar. Dom hade noterat exakt vilken storlek på väska jag ville ha, och att jag behöver en löstagbar axelrem att sätta dit när jag måste promenera längre sträckor med den. En helt perfekt och mycket snygg väska fick jag. Resten av julklapparna gick inte av för hackor dom heller. Jag fick dyr choklad och en mycket söt tomte som red på en gris. Eftersom jag alltid är kall om fötterna och mina golv är extremt hala, fick jag myssockar som förutom halkskydd hade både tofsar och paljetter. Så fick jag två olika kalendrar med mer eller mindre avklädda män. Dom var knappt hälften så gamla som jag, men jag hoppas att det inte är olagligt att titta och eventuellt dregla lite. Samtidigt som jag plockade ur den gamla väskan och lade tillbaka saker som bara hade hängt med för övernattningen på sina ordinarie platser här hemma, försökte jag förgäves ladda min telefon. Hade jag tömt väskan helt innan, så hade jag fattat var problemet låg. Bordsladdaren stod visserligen på sin plats i hallen, men sladden hade jag haft med mig till julfirandet. Utan kontakt med elnätet hjälper det ju inte hur länge man laddar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar