På väggen bredvid mitt skrivbord har jag en anslagstavla med almanackor och vykort. Den här tiden på året hänger dessutom påsen för julpost där. Från brorsdottern med familj fick jag ett så fint julkort föreställande deras dotter, att det fick ersätta ett par av vykorten. Jag messade bilden nedan till barnets mor, och fick då veta att mitt julkort till dom inte hade kommit fram. Det finns ju en anledning till att leverantören har fått smeknamnet Postmord, så jag blev orolig att dom kanske hade slarvat bort alla mina julkort. Ett meddelande jag fick strax efteråt tydde möjligen på att det inte var så. Det var ett kort på ett juldekorerat köksfönster. Texten löd kort och gott ”God jul”. Det var uppenbarligen från någon som inte tänkte på att mottagaren inte ser vem messet kommer från, om numret inte finns inlagt i dennes telefon. Jag kunde ha funderat på vem det kom från hur länge som helst, men nu hade jag sån tur så numret fanns på Eniro. Det gick till en flicka (äldre än jag) som jag hade skickat julkort till. Vi har ingen annan kontakt numera, så jag antar att det var där hon hade hittat mitt nummer också. Att hon hörde av sig över huvud taget väljer jag att tolka som att mitt julkort till henne har kommit fram, men att hon inte har fått iväg något till mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar