Att vänta är bland det tråkigaste jag vet. I väntrummet till specialisttandvården på lasarettet har dom en tv, som brukar hjälpa mig att få tiden att gå. För ett par år sedan hade jag eftermiddagstider. Då var det ”Magnum” med Tom Selleck som gick i repris. När jag nyligen hade en tid mitt på dagen fick jag se ”Bytt är bytt” för första och hittills enda gången i mitt liv. Vid senaste besöket satt jag i väntrummet på förmiddagen. Då var det ”Rederiet” som repriserades. Det hann jag å andra sidan inte se så mycket av. Jag började diskutera olika tv-serier med en annan dam som skulle till tandläkaren. Hon var lika pratsam som jag, så tiden gick fort i hennes sällskap också. Min tandläkare fick mig att inse att man inte har mycket för att man sköter sig och gör som man blir tillsagd. Efter att ha använt snarkskenan ska man bita i en gummibit för att bettet ska återgå till det normala. Min gummibit är helt platt av allt tuggande, men bettförändringen verkar vara bestående. Det kändes lite orättvist, när han berättade att dom flesta struntar helt i den där bettgrejen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar