Såhär på höstkanten får man välja mellan att cykla till Kvantum när det regnar lite eller när det regnar mycket, så jag passade på igår. Jag hade några pantflaskor med mig. Vid den ena automaten stod en man med en säck full, men som väl var såg båda ut att vara i funktion. Det var dom inte. När jag inte lyckades stoppa in mina flaskor, donerade jag dom till mannen med säcken. Jag har aldrig så många kronor i pant så det är värt dom slantarna att stå och vänta i en halv evighet. Det här var dessutom den typen av människa som var tacksam för ett bidrag. Butikschefen hamnade på plus redan när jag hittade ett helt gäng med kundvagnar ute vid cykelställen. Att det fanns grillad kyckling gjorde mig förstås ännu mer nöjd och glad. Stundtals känns det som om livet blir lite onödigt knepigt sedan jag lärde mig att jämföra priser. Jag har varit så nöjd sedan jag hittade enkilospåsar med mjöl, att slippa ha en jättestor påse i mitt överfulla skåp. När jag nu upptäckte att det bara skiljde en enda krona i pris på dom där båda påsarna, tvekade jag lite. Det var ju nästan som att få ett kilo mjöl gratis. Till slut bestämde jag mig för att det var värt dom där usla kronorna att få den förpackning jag hade plats för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar