Igår var det dags för årets andra upplaga av bakluckeloppisen vid Åkrahäll. Den första missade vi, eftersom jag var mitt uppe i mina behandlingar då. Jag läste visserligen någonstans att det var en del av upplevelsen att stå i den kilometerlånga kön för att komma in på området, men mig lockade det inte alls. Vi väntade istället en halvtimme efter öppnandet med att gå dit. När loppisen var som störst hade jag uppskattat den extra timmen dom hade öppet nu. Den här gången tyckte jag inte att det var lika många säljare. Inte tar jag mig tid att titta på precis varenda pryl när jag har sällskap heller och nu hade jag särbon med mig. Jag använder sällan glasögon utomhus, men nu hade jag tagit på mig dom för att se att swisha om det blev aktuellt. Entréavgiften betalade vi med kontanter och några inköp blev det aldrig. Jag såg en del saker som jag villhövde, men ingenting som jag absolut måste ha. Det hade väl snarare varit en bra idé att stå där själv och sälja, med tanke på hur mycket bråte jag har. Det blev i alla fall några trevliga möten med bekanta, som jag inte hade träffat på evigheter.
I sanning en härlig dag, i vackert höstväder och trevligt sällskap! Kram!
SvaraRadera❤️❤️❤️
Radera