Min älskade särbo kom ut strax före mig på vår lördagspromenad. Samtidigt som jag närmade mig honom kom en cyklist från ett annat håll. Jag konstaterade att det inte var någon jag kände och han gjorde samma sak om mig. När han stannade för att prata med min särbo, visade det sig att vi visst var bekanta. Jag hade inte sett vem det var eftersom han hade solglasögon och han hade inte känt igen mig när jag hade hår. Det var bestämt ett tag sedan vi sågs senast. Vädret var så somrigt att jag tänkte ta sommarjackan, när jag gick ut. Som väl var valde jag bort den också, för det hade varit för varmt med jacka över huvud taget i solen. Till och med särbon, som är extremt frusen, fick ta av sig jackan ett par gånger. Jag hade konstaterat att en skogsväg här i närheten var tillfixad. Där har varit djupa spår efter skogsmaskiner. Det var väl inte så bra, med tanke på att Dackeleden går precis där. Mycket riktigt slutade den nya beläggningen där leden vek av in i skogen. Eftersom min foto-app har visselfunktion, tog kameran massor av kort när den hörde fåglarna sjunga. Jag tänkte använda ett av dom för att visa hur det nya underlaget såg ut, men så bestämde jag mig för att ett kort på mig och min stora kärlek kanske var lite roligare.
Vi får tacka vår trevlige bekant från grannhuset, för fotoassistansen!
SvaraRadera❤️❤️❤️
Radera