Som okänd författare verkar numera den största chansen att bli utgiven vara att satsa på ett hybridförlag. Med min första bok slog jag på stort och behövde inte bekymra mig så mycket om detaljerna. När jag skulle ge ut min andra bok satsade jag på en billigare variant. Det innebar bland annat att jag själv fick hålla med omslagsbild. Boken var från början tänkt att heta ”Svanesång”, men jag hittade ingen snygg bild på någon svan i mina gömmor. Därför fick boken byta namn till ”Hjärtats hemlighet”. Jag vill gärna tro att jag kollade så att det namnet var någorlunda ledigt, men jag verkar ha slarvat en del. I efterhand har jag nämligen hittat flera böcker med samma titel. Omslaget fick istället prydas av en av särbons bilder på ett tåg i motljus. Fast när det kom till kritan fick jag ett liknande förslag som jag fastnade för. Det var ännu mörkare, så man mer anade än såg att det var ett tåg. I förgrunden sträcktes dessutom två händer mot varandra i en effekt som jag tyckte var helt perfekt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar