Dom första åren med mobiltelefon hade jag kontantkort. Jag använde telefonen så pass lite att jag kände att det blev billigare än ett abonnemang. Så småningom blev det tydligen mer och mer. När jag insåg att jag hade köpt kontantkort för mer än vad ett abonnemang skulle ha kostat en månad, skaffade jag till slut ett sånt. Allra mest uppskattar jag det när jag hamnar i telefonkö. Ibland kan det ju ta en kvart innan man kommer fram. Vissa erbjuder sig att ringa upp men långt ifrån alla. Tidigare visste jag aldrig hur länge kontantkortet skulle räcka. Det är möjligt att man kan kolla det fast man använder telefonen, men det var ingenting jag kände till då. Numera sätter jag på högtalaren, så jag hör om någon svarar. Sedan kan jag göra nästan vad jag vill medan jag väntar och jag behöver inte oroa mig för att min samtalstid ska ta slut.
Dessa moderniteter.
SvaraRadera