Två gånger har jag halkat omkull hittills i vinter. Jag har klarat mig hyfsat, så jag är lite orolig för att det ska bli tredje gången gillt om det händer igen. Även om det inte blir några mängder med snö så finns det mellan varven gott om isfläckar även denna vinter och jag verkar hitta dom alla. Att det inte gick värre än det gjorde när jag slog bakhuvudet i asfalten är jag evigt tacksam för, när jag läser om en dam som gjorde samma sak en tidigare vinter. Hon hade fått en kraftig hjärnskakning och varit sjukskriven i flera månader. Hon hade aldrig blivit så pass bra att hon kunde ha kvar butiken som hon drev före olyckan. Själv funderar jag mest på den lilla tjej som jag mötte strax efter att jag hade ramlat. Hon såg det antagligen och jag undrar hur hon hade reagerat om jag hade blivit liggande. Förhoppningsvis hade hon tillkallat hjälp, men man vet ju aldrig med barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar