Blogg 30/4 2023.

 Igår var det cruising i Nybro. Min älskade särbo och jag nöjde oss med att titta på dom bilar som hade förirrat sig ut på vår genomfartsled. Vi hade alltså ingen koll på hur det såg ut nere i centrum. Om cruisingen är organiserad brukar bommarna vara uppfällda, så bilarna kan köra längs hela Storgatan. Är det vad som brukar kallas spontancruising, får dom ta en annan väg. Senare på kvällen läste jag ett inlägg i Nybrogruppen på Facebook. Skribenten tyckte att det var dåligt att bommarna hade varit låsta. I kommentarsfältet rådde det lite delade meningar om huruvida evenemanget var en bra eller dålig idé. Anledningen till att ingen vill arrangera det är att det blir så hiskeligt mycket städning dagen efter. Nu fick kommunens killar ge sig ut och röja upp idag. För mig är det fullständigt obegripligt att man slänger all sin skit på gatan, när man har en bil med sig som man kan ta hem det i. Man får väl tro att det är ett fall av att där spriten går in går vettet ut. Det gäller även den kille som blev ombedd att dämpa musiken i sin bil. Han svarade med ett knytnävsslag, som förstörde glasögonen för den som hade bett honom.

Blogg 29/4 2023.

 Huset där jag växte upp var från början bara tre rum och kök. Det blev lite trångbott när vi tre barn växte till ungdomar och ville ha varsitt eget rum. Det löste man genom att bygga om garaget, som fanns i källaren, till två sovrum. Nerfarten fylldes igen. Det jag minns bäst av trappan ner till källaren är hur hal den var. Ibland halkade man till och var nära att rutscha hela vägen ner. Den hade nog inte mått dåligt av någon typ av matta. Hyfsat med motion bör man väl ändå ha fått av att springa i den där trappan flera gånger varje dag. I nästan hela mitt vuxna liv har jag bott i tvårumslägenheter. Jag bodde i en etta på söder i Kalmar ett tag. När jag sedan flyttade till en tvåa igen, kändes det som om det var väldigt långt att gå mellan rummen. Vid ett tillfälle hälsade jag på hos en arbetskamrat här i Nybro som hade en etagelägenhet. Det kändes verkligen mysigt och helt annorlunda mot min fyrkantiga låda. Om det var så praktiskt vet jag inte. Jag känner mig trångbodd i alla lägen utom när det är dags att städa. Då kunde jag gott bo mindre.

Blogg 28/4 2023.

 Det senaste på hälsofronten är ett obehagligt flimmer framför ögonen, som jag (tack och lov) bara har upplevt ett par gånger så långt. Det är ungefär samma upplevelse som när man har tittat mot solen eller ett par billyktor, fast det brukar försvinna betydligt snabbare än det här. Det är riktigt obehagligt att inte kunna se riktigt. Inte blir det trevligare av att jag tror att jag ska svimma när det flimrar sådär. Efter andra anfallet googlade jag i alla fall på fenomenet. Om såna här symtom kommer i samband med eller precis innan man får huvudvärk, kallas det för migrän med aura. När symtomen kommer utan koppling till huvudvärk, kallas det för ögonmigrän. Det torde kunna vara det sistnämnda jag har och man får väl se det som något positivt så länge det är en lindrigare variant. Jag har ju hört om dom som ligger utslagna i ett mörkt rum, när dom har migrän. Nu läste jag för övrigt att ögonmigrän kan bero på hormonförändringar, så det är väl inte omöjligt att det är aromatashämmarna som är boven i dramat.

Blogg 27/4 2023.

 Veckans besök på Kvantum samordnades i vanlig ordning med lite sopsortering vid den närliggande förpackningsåtervinningen. Det stör mig tillräckligt mycket att vissa känner sig nödgade att låta motorn gå på bilen medan dom sorterar. Ännu mer irriterad blir jag på dom som inte har något ärende dit över huvud taget, utan helt enkelt använder anläggningen som genomfart. Uppe vid butiken var det inte heller helt lätt att ta sig fram. Att man hade upplåtit plats för en skåpbil, där det samlades in förnödenheter till Ukraina var förstås hedervärt. Valet att ställa den precis mitt i vägen för både cykelställen och dom som ville köpa säckar med gödning och annat kändes mera tveksamt. Bra tänkt var det annars att stå utanför en matbutik. Jag såg dom som lämnade en del av sina varor där på vägen ut. Jag hade noterat på Facebook att energidryckerna på Kvantum hade flyttats till självscanningskassorna. Inte förrän jag kom fram dit slog det mig att jag inte hade sett kontorsvarorna, som var placerade där tidigare, någon annanstans i butiken. Jag fick veta att dom hade placerats där drinkmixen fanns tidigare. Intressant val.

Blogg 26/4 2023.

 Vi kör väl ett inlägg om hur folk uttrycker sig igen, när jag nu ändå blir kallad språkpolis. Det som händer absolut oftast är att lag i en eller annan sport förlorar sin match med 3-2. Man kan fan inte förlora med 3-2! Möjligen med 2-3 då. Att Vikings (det lokala hockeylaget) hade bortamöte med Vimmerby, tyckte jag mest lät som någon typ av konferens. Hade det gällt hockey, vilket jag utgår från att det gjorde, så har man i min värld bortamöte mot och inte med. I någon tidning kunde man läsa om begådda krigsbrott. Dom är väl ändå begångna? Words förslag till korrigering av ordet begådda var för övrigt bengädda. Jag visste inte ens att det fanns fiskar som hette så. Nu har jag googlat mig fram till att dom inte är släkt med vanliga gäddor. Dom har fått sitt namn på grund av att de är anpassade till ett levnadssätt som liknar gäddans och därför har liknande kroppsform. Där fick jag lite allmänbildning, tack vare att jag är språkpolis. Bilden föreställer för övrigt en fläckig bengädda.

Blogg 25/4 2023.

 Gemensamt med min salig far har jag att han som jag var beroende av att ha en näsduk i fickan. Framför allt om jag cyklar eller promenerar någonstans, rinner näsan, när jag kommer fram. Min första anhalt igår var posten, som är inhyst på Willys. När jag klev av cykeln utanför butiken, insåg jag till min förskräckelse att jag hade flyttat över näsduken som låg i den varmare jackan till sommarjackan. Jag hade uppenbarligen inte tänkt mig att det skulle bli kallare igen. Nästa stopp var Kvantum, eftersom ett par paket skulle gå med Schenker. Vid förköpet där finns ett handfat, så jag planerade att ta snytpapper där. Det glömde jag förstås tills det nästan var min tur, så det fick vänta tills jag hade uträttat mitt ärende. Just då var dessutom mannen som hade stått vid handfatet klar, så jag slapp trängas med honom. Jag gick precis efter honom ut ur butiken och först då upptäckte jag att det var min egen man. Jag visste att han skulle vara där, så jag hade tittat efter honom vid kassorna när jag kom. Vid handfatet såg jag honom i och för sig bara bakifrån, men man tycker väl att jag borde känna igen någon som jag har träffat varje dag i flera år på klädseln. Han var klädd exakt som på den bifogade bilden och det är så jag är van att se honom.

Blogg 24/4 2023.

 Som okänd författare verkar numera den största chansen att bli utgiven vara att satsa på ett hybridförlag. Med min första bok slog jag på stort och behövde inte bekymra mig så mycket om detaljerna. När jag skulle ge ut min andra bok satsade jag på en billigare variant. Det innebar bland annat att jag själv fick hålla med omslagsbild. Boken var från början tänkt att heta ”Svanesång”, men jag hittade ingen snygg bild på någon svan i mina gömmor. Därför fick boken byta namn till ”Hjärtats hemlighet”. Jag vill gärna tro att jag kollade så att det namnet var någorlunda ledigt, men jag verkar ha slarvat en del. I efterhand har jag nämligen hittat flera böcker med samma titel. Omslaget fick istället prydas av en av särbons bilder på ett tåg i motljus. Fast när det kom till kritan fick jag ett liknande förslag som jag fastnade för. Det var ännu mörkare, så man mer anade än såg att det var ett tåg. I förgrunden sträcktes dessutom två händer mot varandra i en effekt som jag tyckte var helt perfekt.