När jag har sovit i tre timmar kommer jag till en kritisk tidpunkt. Vaknar jag då kan det ta ett par timmar innan jag somnar om igen. Naturligtvis lyckades ett par små människor från Jehovas vittnen pricka in exakt den tidpunkten när dom ringde på dörren och väckte mig. Jag öppnade aldrig, men dom brukar gå i par. Att dom kom från den gruppen grundar jag på foldern dom lämnade efter sig. Man blev bjuden till Rikets sal, och det är väl dom som håller till där. Nu när jag läser den noggrannare ser jag att deras namn finns i texten. Den innehåller bland annat ett löfte från Jesus om att jag ska vara med honom i paradiset. Ja, vi alla då. Det tycker jag gott att han kunde ha framfört själv. Dom som springer runt och ringer på dörrar blir definitivt inte populära här. Jag tror till och med att jag har lyckats vänja brevbäraren av med det, genom att aldrig öppna. Numera får jag endera en lapp eller ett mess om stort brev, utan att någon har väckt mig för att få chansen att lämna det personligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar