Köpenhamnstrippen.

Efter att ha läst gårdagens blogginlägg mailade min bror ett par kort på mig från turen till Köpenhamn för trettiofem år sedan. Jag älskar gamla kort (framför allt på mig själv), som jag inte har sett förut, så han ligger på plus nu. Det ena tycker jag själv var så härligt att jag delar med mig av det. Det är enligt uppgift taget i pariserhjulet på Tivoli. Jag kommer bara ihåg att jag har åkt pariserhjul en enda gång i mitt liv. Det var för tjugofem år sedan eller så, när dom hade ställt upp ett på torget i Nybro, men det har tydligen hänt tidigare. Å andra sidan minns jag knappt ens att jag har varit tjugo. På det andra kortet sitter jag på en refug med en massa folk runtom. Enligt avsändaren föreställer det "en turist som inte gillade att behöva hetsa tillbaka till färjan". Jag vågade inte ens fråga vad det innebar. Själv minns jag bara sånt som jag har foto på, och dom här korten hade jag aldrig sett förut.
Idag har jag varit otrogen. Bara mot min ordinarie pizzaleverantör men ändå. Jag hade hört ryktas att Amigos vulkanpizzor hade blivit sämre och snålare, så jag testade en från Viktoria istället. När jag väl kom så långt var cykeln så fullastad att jag knappt fick med den hem, men då var jag så inställd på sån pizza, att jag inte hade någon lust att ändra mig. Jag hade bland annat hämtat brev från Ateljé Margaretha och paket från Kjell & Company på posten. Dom kom samma dag, fast jag beställde paketet en hel vecka efter brevet. Med nio dagars leveranstid kan man undra om handarbetsaffären har några kunder. På hemvägen såg jag en polisbil på Storgatan, och när jag kom hem läste jag på Facebook att det hade varit ett rån inne på MyWay medan jag var i krokarna. Huvva!