Terror.

Jag konstaterar i vanlig ordning att var och en står sig själv närmast. När minst 70 människor dödades, varav ett 20-tal barn, och över 400 personer skadades vid en giftgasattack i Syrien i veckan, såg jag knappt en enda kommentar om det i mitt Facebookflöde. När terrorn drabbar Sverige kommer saken i ett helt annat läge. Idag handlar det mesta om vad som har hänt i Stockholm. I mindre städer som Kalmar patrullerar tydligen poliser med automatvapen. Nybro däremot verkar vara för litet, för här hade ingen sett någon polis, om jag förstod saken rätt. Att jag inte har varit ute och kollat upp saken själv beror mest på att vårvädret fortfarande är i kyligaste laget för mig. Mina små problem ligger sålunda ännu så länge på en helt annan nivå än krig och terror. Som igår när jag kom till Kvantum och plockade fram min shoppinglista. Jag har verkligen ingen som helst aning om vad jag borde handla utan den, och nu stämde den inte alls. Jag trodde först att jag hade gjort en miss när jag skrev den, men insåg att det var förra veckans lista jag tittade på. Paniken var fullständig i två sekunder. Sedan hittade jag rätt lapp i en annan ficka. Att jag har glömt den helt kan jag bara minnas har hänt en enda gång. Då stoppade jag den i bakfickan på jeansen, innan jag bytte byxor. Nästa lilla förtretlighet igår var när dom uppenbarligen hade bytt programvara i betalterminalen. Kommandona var lite annorlunda, och jag gillar verkligen inte förändringar.