Bovieran.

Eftersom jag avskyr både vinter och kyla blir jag lite frestad när jag hör talas om Bovieran. Det är ett seniorboende, där det ligger en vinterträdgård mellan lägenheterna. Senior är jag sedan ett par år tillbaka, men vid närmare eftertanke var det i princip det enda som föll på plats. För att uträtta ärenden antar jag att man måste ta sig utanför området, och där finns väl vintern kvar. Trädgården verkar framför allt vara en plats för umgänge. Hur social jag än må verka, trivs jag allra bäst när jag får vara ifred. Om jag har förstått saken rätt finns Bovieran redan i Kalmar och är på gång i Borgholm, och någon av dom orterna kunde jag definitivt tänka mig att flytta till, när jag inte behöver anpassa mig efter var det finns jobb längre. Det som till slut fick mig att släppa tanken helt var priserna på dom olika lägenheterna i Borgholm. Dom kostade mellan en och en halv och två miljoner. Efter en sån investering skulle jag aldrig någonsin ha råd att gå i pension. Nu kollade jag upp det där med Kalmar närmare, och insåg hur intressant reklam kan vara. Bovieran ska byggas i Rinkabyholm, som ligger en mil från Kalmar. Ändå skriver man i annonsen att ” Kalmar har den lilla stadens personliga charm, men erbjuder den stora stadens möjligheter. Under hela året bjuder staden på evenemang och aktiviteter för alla smaker. Här hittar du ett rikt liv för familjen och tilltalande boende. Avstånden är små och tempot lite lugnare. Och var du än befinner dig i staden känner du närheten till havet. Öland, solens och vindarnas ö, ligger inte heller långt borta.” Vad hjälper det om man bor en mil utanför?