Det största problemet med att cykla till
affären på morgonen den här årstiden är att det är mörkt hyfsat länge.
Det blir väl lite ljusare ett tag när vi ställer tillbaka klockan, men
ganska snart är det fortfarande skumt när Kvantum öppnar vid sju.
Cykellyse klarar jag mig helst utan, men jag vill gärna ha lyset på, när
jag cyklar när det är mörkt. Det skulle inte förvåna mig om det trots
allt finns skrivkunniga poliser i Nybro, och träffar man på någon av dom
lär det bli dyrt att cykla utan. Skulle jag bli överkörd av en bil,
vill jag åtminstone att den som kör blir av med körkortet. Hen ska inte
kunna skylla på att hen inte såg mig. Det värsta såhär på hösten är
annars blåsten. Höststormarna är inte nådiga att cykla i. Som tur är
blåser det oftast så att jag har motvind till affären. Annars skulle jag
nog aldrig ta mig hem igen. När jag kom till förpackningsåtervinningen
igår kändes det som om det var halt. Det var ingenting jag var beredd på
när det var femton grader varmt, så det var tur att jag inte upptäckte
det genom att slå dit. Det hade känts märkligt att bryta något i en
halkolycka i slutet av september. När jag skulle cykla därifrån fick jag
inte fäste på cykelpedalerna heller, så jag antar att det måste ha
varit olja eller något på marken, som jag fick under skorna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar