Veckohandlat.

En av fördelarna med att scanna själv när man handlar borde vara att man ser efterhand hur dyrt det blir. Nu gör sig mitt dåliga minne påmint även där, så jag kollar sällan slutsumman förrän jag har handlat klart och ska ställa tillbaka scannern. Då får jag ibland en smärre chock. Idag blev slutsumman och därmed chocken dubbelt så stor som vanligt. Jag använde till och med bläddringsfunktionen för en gångs skull, för att se vad jag egentligen hade handlat. Jag borde förstås veta det ändå en halvtimme senare, men minnet är som sagt inte vad det borde vara. Nu hade jag köpt en längre förlängningssladd till hårfönen, i hopp om att slippa krypa in under hallmöbeln varje gång jag behöver ström till den. Ett underlakan till hade jag investerat i. Jag har i många år bara haft två underlakan till tre påslakan. Det kunde ju vara praktiskt med ett till varje, när jag nu upptäckte att det fanns på Kvantum. Så hade almanackorna för 2017 kommit, och då kan jag lika gärna ha dom hemma tills det är dags att byta. Över huvud taget var det väl ganska intressant att jag hade handlat så mycket så det inte fick plats i packväskorna, men ändå var förvånad över att det blev dyrt.