Tjugonionde oktober.

Den tjugonionde oktober 1977 var en lördag. Jag var på Sandra i Kalmar, där Thor-Erics orkester spelade. Det var tre pauser under kvällen, och i varje paus var vi ett gäng som var ute i någon bil på parkeringen och drack alkohol i olika former. Det som slår mig såhär i efterhand är att jag inte var mer än sexton. Fast det verkar ha hjälpt att festa av sig när man var ung, för numera dricker jag nästan aldrig alkohol.

Denna kväll för tjugoåtta år sedan blev jag bjuden på middag och senare grogg till filmen uppe i Hälsingland. Jag hade åkt med bror och svägerska upp till Bollnäs, för att hälsa på min äldsta bror och hans familj. Det var precis innan dom jag åkte med själva blev föräldrar, så svägerskan var gravid. Kortet föreställer mig och mina bröder. Jag har i vanlig ordning inte bett om lov att lägga upp det, men tror (också i vanlig ordning) att det är preskriberat efter närmare trettio år. Nu kan man bara drömma om att se ut som innan man fyllde trettio. Notera snön som låg där uppe i norr redan i slutet av augusti. Notera sedan mina kängor, som inte var överdrivet tjocka. Framför allt var dom inte breda nog att rymma ett par rejäla sockar, och kallt var det så det räckte till och blev över. Jag tror vi var och kollade på skolan där bror och svägerska båda jobbade som lärare, och att kortet är taget utanför den. Det jag minns alldeles säkert är hur genomfrusna mina fötter blev. Innan vi kom hem till deras hus igen var jag så kall om fötterna så det värkte i dom. Jag trodde aldrig dom skulle tina upp mera.