Jag kollar alltid så jag får igång musiken, innan jag byter av någon på jobbet. Skulle det strula på något vis kan det annars bli väldigt tyst tills man får tid och möjlighet att göra något åt det. När så min Ipod inte ville starta en kväll provade jag med en mindre som jag har i reserv. Varken det eller att byta sladdar hjälpte, men däremot fungerade radion i mina hörselkåpor. Det fick bli radio en natt, och det räckte gott. Visserligen var det skönt att slippa sladden, men i gengäld måste jag vrida volymknappen flera varv för att få på och av radion. Utbudet ska vi bara inte tala om. Efter några timmar hade jag hört samma låtar flera gånger. En del reklamsnuttar var riktigt roliga, men man skrattar väl knappast åt dom mer än en gång. Vad det är för tokar som ringer in till radioprogram kan man bara undra. En kille som skulle skicka en kärlekshälsning sa att tjejen var ”en som jag håller på lite med”. En man som sa så om mig inför halva svenska folket skulle inte bli så mycket äldre. Väl hemma igen visade det sig att min lilla Ipod bara behövde laddas. Den stora däremot blinkade bara efter att ha varit i kontakt med min nya dator. Jag lyckades installera om och få igång den också till slut. Dåliga sladdar hade jag börjat slänga innan jag insåg att det var sladden i kåporna som glappade. Jag köpte nya kåpor redan för något år sedan, men tog då ett par utan radio. Det innebär att jag måste stänga av själva Ipoden för att höra vad folk säger. Jag använder dom gamla så länge det bara går. Sedan får jag försöka lösa det där på bästa sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar