Blogg 16/3 2021.

 Stundtals känner jag att jag helt enkelt var för gammal innan moderniteter som dator och mobiltelefon kom in i mitt liv. Jag var i fyrtioårsåldern innan jag köpte min första dator och mobiltelefonen fick jag i fyrtioårspresent. Mina första telefoner hade åtminstone vanliga knappar, som till och med jag klarade av. Touchskärmar kommer jag förmodligen aldrig att begripa mig på. Jag köpte en gång för många år sedan en Ipod med touchskärm. Till slut hade jag av misstag ändrat språket till kinesiska. Det förstår jag inte, så där tog det stopp. Jag bytte spelaren mot en mer hanterlig modell, men med skärmen på telefonen sliter jag fortfarande. Värst är nog allting som jag råkar komma åt utan att det är meningen. När jag använder kameran händer det allt som oftast att den försvinner i bakgrunden, så att jag får klicka fram den igen. Att man kan ringa upp folk genom att svepa med fingret över namnet, upptäckte jag en gång när jag skulle torka bort något damm från displayen. Fast jag vet om det numera hände det helt nyligen att jag ringde ett nummer av misstag, när jag bara skulle ha igång skärmen. Tidigare råkade jag ibland trycka bort min bror när han ringde. Att svara har jag åtminstone fått större vana vid sedan jag träffade särbon, för han ringer ofta.