Jag gick med i Brottsofferjouren medan jag jobbade ihop med Carina. Hon var volontär där och ägnade en del av sin fritid åt att tala i telefon med människor som hade råkat illa ut. När Carina gick bort fortsatte jag ändå mitt medlemskap. Någon liten nytta ville jag gärna tro att dom där kronorna gjorde. Det enda jag hörde från dom var annars inbetalningskortet på medlemsavgiften en gång om året och deras tidning Brottsoffer som kom fyra gånger varje år. När jag slutade jobba drog jag in på så många utgifter som möjligt och det här var en av dom. Jag tänkte att det skulle räcka att sluta betala medlemsavgiften, men tidningen fortsatte komma ändå. Jag tänkte att dom fick skylla sig själva om dom fortsatte skicka den. Till slut fick jag ändå dåligt samvete och slängde iväg ett mail till dom. Flickan som svarade skulle ta bort min adress och jag skulle inte få någon tidning mera. Häromdagen kom den i alla fall. Nu känner jag att jag har gjort vad jag kan för att slippa den. Innehållet intresserar mig inte speciellt mycket, så jag bläddrar mest bara igenom den innan den hamnar i tidningscontainern. Dit går annars extremt lite sedan jag slutade prenumerera på morgontidningen i papper.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar