Gårdagens blogginlägg kom verkligen in i sista minuten. Idag syns siffrorna i Coronagrafen i min morgontidning igen, utan att man behöver hålla muspekaren över dom.
Skämtet om att kommatecken kan rädda liv har jag läst flera gånger. Det gäller att man skriver ”Nu ska vi äta, farmor” och inte ”Nu ska vi äta farmor.” En krönikör i Ölandsbladet hade enligt mig missat två kommatecken som skulle ha markerat en bisats. Meningen ”Det mina vänner är val som är mer spännande och stinker mer än ett djurkadaver, som simmat vidare för länge sen” blev helt obegriplig för mig. Till slut insåg jag att han menade ”Det, mina vänner, är val som är mer spännande och stinker mer än ett djurkadaver, som simmat vidare för länge sen”. Då fick texten en vettig mening.
Frisyrskum är ett fenomen som jag alltid har haft dubbla känslor för. Att först tvätta håret för att omedelbart kleta in någonting i det verkar lite märkligt. Häromdagen insåg jag i alla fall att det är ett nödvändigt ont när man har så mjukt hår som jag. När det plötsligt låg så platt på huvudet att det inte ens gick att föna, förstod jag att jag hade glömt skummet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar