Jag har med åren gått in mer och mer för egenbehandling av krämpor och symptom. Jag har visserligen lika många burkar och pillerkartor som vilken åldring som helst, men det är bara den allra minsta som är utskriven av läkare. Den är också den jag är mest tveksam till, eftersom jag tror att extraslag och annat kan vara biverkningar av den. Hade mitt höga blodtryck visat sig efter det att jag skaffade dator, hade det nog inte blivit någon medicin över huvud taget. På nätet har jag nämligen läst att eventuell medicinering beror på patientens inställning. För att fortsätta åt vänster bland burkarna tar jag alltså istället Magnesium, som förhoppningsvis ska få hjärtat att slå både jämnare och lugnare. Multivitaminer får duga som ersättning för all frukt och alla grönsaker som jag aldrig äter. Artrox är en billigare variant av ett svindyrt preparat som jag tog för mina leder. Framför allt har jag ett knä som inte vill vara med hela tiden. Calcium började jag ta medan jag använde p-spruta, eftersom den kunde bidra till benskörhet. När jag slutade med sprutan kände jag att det knappast kunde vara fel för en tant i min ålder att bygga ett så starkt skelett som möjligt. C-vitamin dricker jag, eftersom jag alltid har mer eller mindre ont i halsen. Jag tror alltså ständigt att jag håller på att bli förkyld. Den ena tablettkartan är för mina klena naglar. Den andra har egentligen med viktkontroll att göra. Jag har insett att den inte hjälper mig att gå ner i vikt. Däremot håller den min ständigt tröga mage igång, och det är inte fy skam. Skålen till vänster är fylld av mina favoriter bland halstabletter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar