Blogg 22/3 2022.

 I förra veckan ringde en tjej från salongen Carl M Lundh, för att berätta att hon hade fått hem peruker till mig. Tajmingen var perfekt för i fredags låg det en rejäl tuss av mitt hår kvar i duschen. När jag ställde mig över handfatet var det bara att dra loss och jag fyllde nämnda handfat med hår flera gånger. Dagen därpå tog mannen i mitt liv över med rakapparaten. Nu har jag inte mera hår som kan drälla omkring och fastna i kläder och på huvudkudde. Han hade lånat mig en mössa sedan tidigare som väl var. Det är kallt även inomhus, när hjässan är kal. Eftersom salongen ligger på länssjukhuset, hade vi bokat tid i samband med gårdagens behandling. Nu är det alltså peruk som gäller utomhus. Jag känner mig som en riktig dam i den frisyren. Cytostatikabehandlingen höll på att brinna inne helt. Det togs snabbsänka, men som väl var hade den sjunkit från 196 till 11 av penicillinet. Så hade vi en läkare inne som kollade upp mitt bröst. Hon rådfrågade en kollega för säkerhets skull och till slut kunde vi påbörja behandlingen någon timme senare än planerat. Det var två olika påsar med gift och en med skelletstärkande. Så körde man koksaltlösning före efter och emellan dom andra, så besöket tog fyra timmar.