Telefonen ringde och jag svarade återigen på ett okänt nummer. När uppringaren presenterade sig, kände jag mycket väl igen rösten, fast vi inte hade setts på bra många år. Alltså bekräftade jag att hon hade kommit rätt. Det föll ganska snabbt på att jag ansåg att vi inte hade hörts eller setts på åratal, medan hon hävdade att vi hade talats vid och bestämt att hon skulle ringa. Vid det laget insåg jag att hon visserligen hade sökt en före detta arbetskamrat med mitt namn, men att det inte var mig. Min namne sysslar med massage och annan friskvård, så hon är något mer berömd än jag. Att hon hade kommit fel lyckades jag övertyga uppringaren om ganska snabbt. Däremot var det inte självklart för henne vem hon hade kommit till istället. Till slut fick jag ta till dom namn vi använde när vi jobbade tillsammans, eftersom det blev svårt att hålla isär två personer med samma för- och efternamn. Kollegan hade tidigare jobbat hos Buss-Bengt, så hon blev buss-Eva. Själv bor jag på ett område som heter Paradiset, så jag blev Paradis-Eva. När jag presenterade mig så gick det upp ett ljus hos damen som hade ringt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar