Eftersom jag är född och uppvuxen på Öland kom jag tidigt i kontakt med människor från Stockholm. Dom hus och gårdar som hade övergått till att bli fritidsbostäder beboddes sommartid av människor som bodde i huvudstaden resten av året. Om det hängde ihop med att familjen jag umgicks mest med var bildat folk vet jag inte. Jag minns i alla fall inte att dom talade någon utpräglad dialekt. Sedan jag träffade mannen i mitt liv har jag fått lära mig en mängd nya ord, fast han hävdar att han inte snackar ekendialekt. Nu vet jag i alla fall att dora betyder fönster, att en pral är en bror och att man har pjucken på fötterna. Det händer att andra inte fattar vad han menar, när han frågar om dom har fimpat linet. Jag vet att det är håret dom har klippt. Att tjacka betydde köpa visste jag tidigare och även mina småländska vänner kallade faktiskt taxi för bulle redan på åttiotalet. När jag skulle skriva det här hittade jag ett quiz hos Svenska Dagbladet. Dom kallade orden för Stockholmsslang. Jag hade hur som helst alla rätt och det var bättre än 87% av alla som hade svarat.
Framförallt är det Söderslang! Jag är uppvuxen på Södermalm i Stockholm på 40-talet. Men Söderslang pratade jag aldrig även om jag kunde orden. Vad jag minns var det mest "gubbar" som pratade på det sättet.
SvaraRaderaDå kanske särbon pratar som han gör, eftersom han är en "gubbe". ❤️❤️❤️
RaderaJag växte upp söder om söder. Där använde vi olika slanguttryck på 50- och 60 -talen. EX. nagga- äta - knoppa-slagga -sova - sippa-tjej - pynta- pröjsa-betala- pava -flaska- lik-tomflaska- ett tegel- tusen spänn- knarr- moped - spenaten - gräset M.fl. Inom brandkåren "pratar man slang och har lågskor". Krippa på vischan.
Radera❤️💛💚💙💜
Radera