Mitt sovrum ligger vägg i vägg med grannens dito, men vi bor i olika trappuppgångar. Genom åren har jag genomlidit gap, skrik och ljudligt sex. Värst var nog ändå killen som reste bort över helgerna och glömde att stänga av sin klockradio. Den pep intensivt i två timmar både lördag och söndag morgon. Efter honom har där bott två olika kvinnor. Båda har varit så tysta att jag inte ens märkte när det blev en ny hyresgäst där inne. Nyligen fick jag en ny granne på andra sidan väggen. Det där med väckarklockan var alltså så pass många år sedan, att jag först inte förstod vad som lät igår förmiddag. Det pep så envetet att jag var säker på att jag skulle bli galen om det inte tystnade. När jag fattade vad det var, insåg jag dessutom att ljudet antagligen inte skulle upphöra på bra länge. Förra gången det var såhär lämnade jag lappar i brevinkastet hos ägaren till larmet, men ingenting hjälpte. Skulle det nu bli likadant igen, kände jag att mitt hopp stod till grannarna i hans egen trappa och att dom skulle bli störda. Problemet är att ingen av dom har lika nära till den där klockan som jag. Jag andades ut när pipandet upphörde efter fem minuter, men nu är jag livrädd att det ska börja igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar