I veckan bytte jag till Vimla som mobiltelefonleverantör. Man skulle bara sätta i det nya SIM-kortet, starta om telefonen och så skulle man vara igång. Så lätt gick det förstås inte. Tipset man fick ifall SIM-kortet inte simmade (vitsig formulering) var att stänga av och på flygplansläget minst tio gånger. Det blev några försök med att plocka ur och i kortet, starta om telefonen och ändra flygplansläget, innan jag till slut kunde ringa igen. När mannen i mitt liv var här på eftermiddagen tänkte vi testa röstbrevlådan. Den fungerade visserligen, men när jag ville ändra till ett personligt meddelande, stötte jag på patrull. Jag slog det uppgivna numret flera gånger, men fick bara en gammaldags upptagetsignal. Eftersom jag inte var säker på om det kanske var jag som gjorde något fel, gick jag in på Vimlas chatt och frågade en kille där. När han hade kollat upp det visade det sig att dom hade fått det första felmeddelandet bara tjugo minuter tidigare. Nu hörde massor av folk av sig och teknikerna jobbade för fullt för att hitta felet. Grabben trodde att det skulle ta någon vecka, men redan dagen därpå gick det som det skulle. Nu är det min röst uppringaren får höra, även om jag inte kan svara själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar