Jultomten till vänster på kortet nedan är faktiskt jag. Jag var bara elva år, så det bör ha varit min debut som julklappsutdelare. Jag bodde granne med mormodern till barnet på bilden. Jag fick veta innan att hon hade en julklapp till tomten, så jag slog in en till henne från ”honom” också innan jag gick dit. Hunden Pia, som i vanliga fall var en av mina bästa vänner, kände inte igen mig. Hon skällde och reste ragg, så dom fick stänga in henne i ett annat rum tills besöket var över. Under tonåren tomtade jag flera gånger i samma hus för andra barnbarn. Med nästa hund hade jag mera tur. Sickan blev inte mera skrämd av min utklädda uppenbarelse än att hon vågade nosa på handen jag sträckte fram. När hon kände att det var jag, viftade hon bara på svansen. Det största problemet med den där tomtemasken var annars att det var svårt att läsa på paketen genom den. Som jag minns det fanns det en smidigare variant att tillgå, när jag i vuxen ålder blev jultomte igen. Då var det hos syskonbarnens sysslingar, som jag fick skjuts hem till från min brors hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar