Blogg 11/6 2022.

Att ha en piccline i armen har å ena sidan inneburit en del stök, bland annat när jag har duschat, eftersom den inte får bli blöt. Å andra sidan har jag sluppit bli stucken varje gång det har tagits prover eller jag har fått behandling. Lite tur verkar jag också ha haft med den, för mitt skinn har klarat sig bra. Den delen som sitter utanpå armen är typ fasttejpad där och vissa får eksem och andra problem. Det enda som har hänt mig är att slangen har krupit ut några millimeter, men det är tydligen vanligt och ingenting som gör något. Vid den allra sista provtagningen i torsdags ville den dock inte vara med längre. Då fick sköterskan knappt ut något blod alls genom picclinen. Inne på sjukhuset hade man haft andra möjligheter att trixa med den än på Astrakanen. Där fick sköterskan nöja sig med att lägga om den och sedan ta proverna genom att sticka mig i den andra armen. Igår ringde en sjuksköterska från onkologen. Det brukar betyda problem, men den här gången var det faktiskt tvärtom. Det var ett läkarbesök planerat mellan cytostatikabehandlingen och strålningen. Jag trodde att det skulle innebära en extra tripp till Kalmar, men nu hade hon fixat en läkartid i samband med behandlingen på måndag.