Så länge jag trodde att jag skulle bli kallad till tandläkaren en gång om året, hann jag alltid vänta långt över tiden, och bli irriterad över att dom aldrig hörde av sig. Nu när jag har fattat att det är 1½ år mellan gångerna blev jag riktigt överraskad av kallelsen. Särskilt som den kom i ett tråkigt fönsterkuvert från Landstinget. Tidigare har jag fått söta vykort med katter eller blommor. Jag var där igår morse, och tandhygienisten röntgade, undersökte, skrapade och polerade i nästan en hel timme. På hemvägen hämtade jag ett paket på Gulf. Ett par timmar senare fick jag ett mess om att nästa paket hade kommit till samma ställe. Det meddelandet lyckades jag radera, innan jag hade antecknat numret jag behövde för att hämta ut paketet. Jag fick leta upp sändningsnumret på nätet istället. Det var svårare för killen på macken att hitta, så ett tag trodde jag att jag skulle få gå därifrån utan paket, men till slut hittade han det på namnet. I morse hann klockan bli mycket innan jag kom iväg. Det innebar bland annat att det var trångt på Kvantum. Det var gott om både kunder och personal, som skulle samsas med sina vagnar. Vid Folkets hus hade polisen fartkontroll. Det är skolväg och 30 kilometer i timmen, och jag misstänker att många kör fortare än så. Å andra sidan stod killen med kameran fullt synlig, så dom flesta bör ha hunnit sakta in. En mätning på gångfartsområdet vore inte fel, för där misstänker jag att dom flesta kör för fort, även vi som cyklar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar